<p>Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten går het idag</p><p>om vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valt</p><p>att fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid en</p><p>kreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändras</p><p>om Sverige väljer att införa en frivillig revisionsplikt för de små aktiebolagen?</p><p>I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på revision för små</p><p>aktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet upp</p><p>kostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslå</p><p>revisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång ville</p><p>man göra en grundligare undersökning på frågan.</p><p>I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning och</p><p>vilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning revisionen har</p><p>betydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommit</p><p>kring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren.</p><p>Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittat</p><p>genom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ”Album”.</p><p>Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metod</p><p>försökt att lösa vår problemformulering. Detta genom att göra intervjuer med fyra kreditgivare</p><p>från olika banker. Våra intervjuer gjordes på kreditgivarnas arbetsplats.</p><p>Vi har i vår slutsats kommit fram till att kunden och upplysningscentralen eller bolagsverket</p><p>är den vanligaste källan till information om företaget vid en kreditgivning.</p><p>Återbetalningsförmågan hos företaget är den viktigaste faktorn som bankerna ser på vid ett</p><p>kreditbeslut. Därför anser kreditgivarna att redovisningsinformation har en stor</p><p>sammanhängande betydelse. Ett sätt att säkra återbetalningsförmågan är ta ut en ägarborgen</p><p>eller att se på ägarens finansiella ställning. En god relation med banken underlättar</p><p>kreditgivningen och kan resultera i lägre räntor för företaget.</p><p>Ingen av våra respondenter har förberett sig på ett borttagande av revisionsplikten. De anser</p><p>alla att revisionsplikten medför en trygghet vid ett kreditbeslut. Ett slopande av</p><p>revisionsplikten tror de med blandande åsikter kommer att medföra att kreditgivare blir mer</p><p>restriktiva vid långivning eller att bankerna inte kommer att påverkas överhuvudtaget, då de</p><p>kommer att kräva den information de behöver för att säkerställa återbetalningsförmågan.</p><p>Vi tror inte att ett slopande av revisionsplikten skulle innebära att bankernas krav på</p><p>ekonomisk information förändras. Vår studie visar att redovisningsinformationen är en viktig</p><p>del av beslutsunderlaget vid kreditgivning till små företag. Vi tror dock inte att redovisningshandlingarnas</p><p>tillförlitlighet skulle komma att påverkas i så stor utsträckning att bankerna inte</p><p>fortsättningsvis skulle kunna använda denna information i kreditgivningsprocessen.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-1390 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Bergenström, Ulrika, Österberg, Jennie |
| Publisher | Umeå University, Umeå School of Business, Umeå University, Umeå School of Business, Umeå : Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds