Bakgrund: Personer med demenssjukom får ofta i sjukdomsförloppet problem att äta och insatser för att behålla personens nutritionsstatus kan bli aktuella. En vanlig sådan insats som diskuteras är enteral nutriton i någon form. Då en person med demenssjukdom tappar sin förmåga att kommunicera och även den kognitiva förmågan att ta egna beslut ställs sjuksköterskor inför en svår arbetsuppgift. Att ta ställning till om det är etiskt riktigt att starta enteral nutrition eller om det är etiskt riktigt att acceptera matvägran är en av de svåraste dilemman en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomi hos personer med demenssjuksom vid enteral nutrition. Teroretisk utgångspunkt: Begreppet autonomi är den teoretiska utgångspunkten som används i resultatdiskussionen. Metod: En litteraturstudie inspirerad av Fribergs analysmodell inkluderande nio vetenskapliga artiklar med fokus på sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomin hos personer med demenssjukdom vid enteral nutrition. De vetenskapliga artiklarna har valts ut efter passande sökord så att svar på syftet kunde ges. Resultat: Sjuksköterskor upplever att de känner personen med demenssjukdom väl då de spenderar mycket tid tillsammans med denne. Den kunskap sjuksköterskan har om personen med demensjukdom anser alla är viktig i beslutet om enteral nutrition. Det råder delade meningar om den används eller inte och det finns en rädsla och osäkerhet kring ämnet som många sjuksköterskor känner sig obekväma i. Evidensbaserad kunskap saknas och kommunikationen mellan sjuksköterska, läkare och närstående anses vara viktig för att bästa beslutet bör tas. Diskussion: För att kunna bevara autonomin hos en person med demenssjukdom vid enteral nutrition krävs en ökad förståelse kring problemet och ett bra samarbete mellan alla inblandade. Det verkar vara behövligt att öppet kommunicera kring problemet då sjuksköterskorna anser att de bör ta en större roll men inte tillåts. Genom att öppet kommunicera kring ämnet kan även rädslan och osäkerheten i ämnet minskas. / Background: People with dementia often get eating problems and efforts to maintain the person's nutritional status might be needed. A typical action to be considered is some form of enteral nutriton. When persons with dementia lose their ability to communicate and their cognitive ability to make decisions the nurses face a difficult task. To determine whether it is ethicaly to start enteral nutrition or if hunger strikes should be accepted is one of the most difficult dilemmas a nurse might have to face. Aim: To describe nurses’ ability to preserve the autonomy of a person with dementia disease through enteral nutrition. Theoretical basis: The concept of autonomy is the theoretical basis used in the results discussion. Method: A literature study inspired by Friberg analysis model including nine scientific papers focusing on nurses' experiences of enteral nutrition with people with dementia. The scientific papers were selected through matching keywords and used to answer the aim. Result: Nurses often feel like they know the person with dementia well as they spend much time with the person. The knowledge nurses have about the person with dementia can be important when the decision about enteral nutrition is about to be made. The opinion is divided whether that knowledge is used or not and there are fear and uncertainty surrounding the subject that many nurses feel uncomfortable about. Evidence based information is lacking about the subject and the communication between nurses, doctors and relatives is considered important to be able to take the best possible decision. Discussion: in order to preserv the autonomy of the person with dementia an understanding about this issue is required and a good cooperation between all parties involved. There seems to be a need to openly communicate about the problem since nurses often belive they have the knowledge to take a bigger role in the decision making than what thy currently are allowed to do. By openly communicating about the subject, fear and uncertainty in the subject may be reduced.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-1581 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Karlsson, Caroline, Poijes, Ewa |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds