Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva eventuella skillnader respektive likheter i graden av fysisk aktivitet, stressorer, symptom och copingstrategier hos manliga elever som läser respektive inte läser specialidrott (benämns i fortsättningen som SI) på gymnasiet.(1)I vilken grad är eleverna fysiskt aktiva? (2)I vilken grad upplever och/eller känner eleverna stressorer? (3)I vilken grad upplever och/eller känner eleverna symptom vid stress? (4)I vilken grad använder sig eleverna av copingstrategier? Metod Metoden är av explorativ kvantitativ karaktär, som med enkät som verktyg, undersöker och kartlägger fysisk aktivitet, stressorer, symptom och copingstrategier hos manliga elever som läser på gymnasiet. Populationen består av två grupper elever (n=25 á). De läser i samma utbildningsprogram men det som särskiljer grupperna är att de läser respektive inte läser SI. Enkäten distribuerades som en gruppenkät, vilket innebar att enkäterna delades ut, besvarades och samlades in i ett sammanhang. Inga interna eller externa bortfall påverkade undersökningen. Svarsalternativen var slutna där respondenterna fick kryssa i en likert-skala, med sex olika alternativ, för vilket svarsalternativ som stämde bäst och några frågor lämnade utrymme för fritt och öppet svarande. Vid analys av deskriptiv rådata användes SPSS (22.0) samt Excel. Eventuella skillnader mellan grupperna har analyserats med hjälp av Pearsons chi2-test. Signifikansnivån sattes till (p <0,05). Resultat De elever som läser SI är signifikant mer fysiskt aktiva än de som inte läser SI. De har både större volym (antal tillfällen och tid) av fysiskt aktivitet och högre aktivitetsnivå.Vad gäller stressorer var det bara ”krav från lärare” som visade på en signifkant skillnad mellan grupperna. Elever som läser SI upplever kraven från lärare, i betydligt lägre grad än de som inte läser SI. Vidare är tidsbrist, skoluppgifter, egna krav och betyg stressorer som minst 60 procent i båda grupperna, upplever som stressande i hög eller mycket hög grad.Ingen signifikant skillnad hittades mellan grupperna vad det gäller symptom. Minst hälften av alla elever i båda grupperna upplever dock irritation och trötthet i hög eller mycket hög grad. Resultaten visar också på en trend, där nästan dubbelt så många elever som inte läser SI upplever oro och ångest i hög eller mycket hög grad.Vad gäller copingstrategier uppgav 40 procent av eleverna som läser SI att de inte alls använder sig av studier som coping där motsvarande siffra är 8 procent hos elever som inte läser SI, vilket visade på en signifikant skillnad. Fysisk aktivitet som coping visar också på en signifikant skillnad mellan grupperna, där 88 procent av eleverna som läser SI uppger att de använder sig av fysisk aktivitet som coping medan motsvarande siffra är 28 procent för de elever som inte läser SI. Slutsats Eftersom denna studie enbart är en explorativ studie som kartlägger möjliga stressorer, symptom och copingstrategier så går det inte att dra några generella slutsatser om eleverna upplever sig stressade, om de upplever sig ha symptom som orsakar ohälsa eller om de har tillräckliga verktyg för att hantera stress. Däremot har studien fångat upp specifika stressrelaterade problem som man inte bör ignorera och normalisera. Detta kan leda till att eleverna inte får den hjälp som de eventuellt är i behov av. / Aim The aim of this study is to explore and describe any differences or similarities in the degree of physical activity, stress factors, symptoms and coping strategies between students who study the nationally approved sports programmes (NASP) and those who don’t, at upper secondary school. (1)To which degree are students physically active? (2)To which degree do students experiencing stressors? (3)To which degree do students experiencing symptoms of stress? (4)To which degree do students make use of coping strategies? Method The method is explorative and quantitative in nature, with a questionnaire as the survey tool. The questionnaire examine physical activity, stress factors, symptoms and coping strategies among male students. The population consists of two groups of students (n=25 á). The students studying the same basis educational programmes, but what distinguishes the students in to different groups is whether they studying NASP or not. The questionnaire was distributed to a group questionnaire, which means that the questionnaires were handed out, answered and collected simultaneously. No internal or external fallin-of affected the survey. The questions had mostly closed response options and structured with a six degree likert scale. Some questions left room for free and open responses. SPSS (22.0) and Excel where used at the analysis of descriptive data. Any differences between the groups were analyzed using Pearson's chi2 test. The level of significance where (p <0.05). Results Students who are studying SI is significance more physical active than those students who don’t studying SI. They have both higher volume (number of occasions and time) of physical activity and higher level of activity (intensity).When it comes to stressors it was only ”demands from teachers” that showed a significant difference between the groups. Students who are studying SI experience demands from teachers in a much lower degree than students who are not studying SI. Futher more 60 procent of all students experience the stressors lack of time, school assignments, self demands and grades as stressful at a high or very high degree.No significant difference was found between the groups in terms of symptom. But at least half of all students in both groups experience irritation tiredness in high or very high degree. The result also show a trend where almost twice as many students who are not studying SI experience concern and anxiety in a high or very high degree.When it comes to copingstrategies 40 procent of the students who are studying SI stated that they don’t use studies as coping at all, when the corresponding figure for students who are not studying SI are 8 procent, wich showed a significant difference. Physical activity as coping also showed a significant difference between the groups, where 88 procent of the students who are studying SI stated that they use physical activity as a coping, when the corresponding figure for students who are not studying SI are 28 procent. Conclusions Because this study is an exploratory study that map potential stressors, symptom and copingstrategies it is not possible to draw any general conclusions about whether students feel stressed, if they feel that they have symptoms that cause ill health or if they have enough tools to handle stress. However, the study has picked up specific stress related problems that we should not ignore or normalise. If we do, there is a risk that students do not get the help that they are in need of.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-4440 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Nordin, Jens, Karlsson, Magnus |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2015:75 |
Page generated in 0.0032 seconds