Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att undersöka hur svenska elittränare resonerar kring periodisering och taktikens roll inom periodiseringen. Frågeställning 1. Hur implementerar svenska elittränare periodisering av taktik? 2. När implementerar svenska elittränare periodisering av taktik? Metod Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer som undersökte komplexa samband kring hur tränare prioriterade och periodiserade sin taktik kopplat till belastning på bästa sätt. Urvalet av tränare baserades på huvudtränare från Allsvenskan och Superettan. Urvalet är baserat på tränare som tros ha god kunskap om syftet och frågeställningarna. Tränarna informerades om de etiska huvudkraven och gav senare sitt samtycke. Intervjuerna baserades på en standardiserad intervjuguide och frågorna ställdes så öppet som möjligt för att få ett rikare innehåll. Det genomfördes intervjuer med fem tränare. Datan analyserades genom transkribering. Från transkribering skapades huvudteman utifrån liknande svar från flera tränare. Datan har analyserats och författarna är medvetna om att resultat har tolkats och reflekterats genom författarnas tidigare erfarenheter och detta medverkar till subjektivitet. Resultat Resultatet visade på 5 olika teman. Periodisering som verktyg, men inte som absolut sanning Periodisering av fysik och mentala förmågor används som modell för att i första hand klara av att spela fotboll och träna enligt arbetssätt på optimalt sätt för att a) undvika skador b) träna så likt matchen så ofta som möjligt. Däremot beskriver tränarna en vardag där spelare inte alltid är mottagliga eller dagar under säsongen där modellen behöver anpassas till rådande förutsättningar för dagen. Spelarnas mottaglighet/mental periodisering Spelarnas mentala välbefinnande och mottaglighet för träning anses centralt för att tränarna ska få ut maximalt av instruktioner eller taktiska direktiv i träning. Taktiken är övergripande Tränarna ville ha en träning som förbereder spelarna för match, tränarna ville träna som laget ska uppträda taktiskt i match för att få maximal överföring mellan träning och match. Taktiken fanns alltid med i träningen. Periodernas olika krav Tränarna förklarade att olika perioder hade olika krav och målsättningar. Försäsongen består mycket att förbereda inför säsongen, men där man också har tid att taktiskt förbereda för tävlingssäsong. Tävlingssäsong karaktäriserades av att allt fokus låg på nästa match. Eftersäsongen var den period då mottagligheten från spelaren var låg så taktik jobbades i stort sett aldrig med. Eftersäsongsplan Här framkom varierande resultat där tränarna hade olika filosofi kring vad eftersäsong skulle innehålla. Slutsats Matchen står alltid i fokus för periodisering av taktik. Balansen mellan att få ut maximal effekt av sin taktiska träning samt träna spelarnas beslut och aktioner så matchlikt som möjligt utgjorde olika prioriteringar vid olika tidpunkt. Vidare beskriver tränarna mottagligheten och förmågan att ta emot och omsätta instruktioner vid träning som viktig faktor kopplat till när man valde att implementera sin taktik i träning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-5286 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Stahl, Erik, Wittsell, Axel |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2017:87 |
Page generated in 0.0019 seconds