Föreliggande studie undersöker hur ett urval av historieläroböcker för årskurs 7-9 inom den svenska grundskolan behandlar fenomenet slaveri från förhistoria till nutid. Syftet med studien är att analysera hur slaveri och slavhandel beskrivs och förklaras i ett urval svenska historieläroböcker avsedda för grundskolans senare del, och vilka former av historiebruk som kan utläsas ur dessa beskrivningar och förklaringar. Fokus ligger på fyra aspekter: hur förklaras slaveriets uppkomst, dess vidmakthållande, dess konsekvenser för individ och samhälle, samt slaveriets upphörande. Den tillämpade metoden är läromedelsanalys från ett funktionellt perspektiv med historiedidaktisk ansats, och med fokus på historiebruk efter en typologi framtagen av historieprofessorn Klas-Göran Karlsson. Resultatet visar att tre av de fyra undersökta läroboksserierna inte gör några ansatser till att försöka förklara hur slaveriet som fenomen kan ha uppstått. Vidmakthållandet och konsekvenserna av slaveriet förklaras ur ekonomiska- och nyttoperspektiv med få andra perspektiv representerade. Slaveriets upphörande förklaras genom legislativa beslut på ett sätt som begränsar möjligheten till diskussion av nutida relaterade fenomen som trafficking, skuldslaveri och sexslaveri. Resultatet påvisar även ett övergripande eurocentriskt narrativ i de undersökta läroboksserierna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-13819 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Gunnarsson, Martin |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds