Kirurgiskt borttagande av ett öga kan orsakas av trauma eller ögonsjukdom. I Sverige finns det drygt 7000 personer med ögonprotes. Borttagandet av ögat sker genom enukleation, evisceration eller exenteration. Det monokulära seendet inverkar på den visuella funktionen och därmed påverkas vardagliga aktiviteter och arbetsliv. Ögonsjuksköterskans omvårdnad inriktas på att ge stöd för att främja anpassning. Syftet med studien var att beskriva hur personer som bar ögonprotes upplevde sin livskvalitet efter att ha genomgått ett kirurgiskt borttagande av ett öga. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie som baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med latent innehållsanalys vilket utmynnande i kategorierna fysisk, psykisk och social påverkan samt påverkan på vardagslivet. Resultatet visade att livskvaliteten påverkades av faktorer som den allmänna hälsan, obehag från ögonhålan, utseende, synfunktion, psykiskt välbefinnande, självkänsla, relationer, rollbegränsningar, begränsade fritidsaktiviteter, arbetsförmåga samt tid. För att personer med ögonprotes ska kunna anpassa sig till den nya situationen krävs medvetenhet, bra copingstrategier och engagemang från individen. Denna studie ger ögonsjuksköterskor insikt i hur livskvaliteten påverkas så de kan ge ett riktat stöd till personer med ögonprotes. Vidare forskning bör inrikta sig på djupgående intervjuer för ökad kunskap inom ämnesområdet. / Surgical removal of an eye can be caused by trauma or eye disease. In Sweden there are over 7000 persons with an artificial eye. The removal of the eye is done through enucleation, evisceration or exenteration. The monocular vision affects the visual function and thereby everyday activities and work. The ophthalmic nurse’s care focus on providing support to promote adjustment. The aim of the study was to describe how persons wearing artificial eyes experienced their quality of life after going through a surgical removal of an eye. The study was carried out as a systematic literature study which was based on 13 scientific articles. The articles were analysed with latent content analysis which lead to the categories physical, psychological and social impact and impact on everyday life. The results showed that the quality of life was affected by factors such as general health, discomfort from the orbital cavity, appearance, visual function, psychological well-being, self-esteem, relationships, role limitations, limited leisure activities, work capacity and time. For persons wearing artificial eyes to be able to adapt to the new situation, awareness, good coping strategies and commitment from the individual are required. This study gives ophthalmic nurses insight into how the quality of life is affected so they can provide targeted support to people with artificial eyes. Further research should focus on indepth interviews for increased knowledge in the field.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-37275 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Robertsson, Anna, Gustafsson, Ann-Charlotte |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds