Bakgrund: Barn som far illa är ett ökande samhällsproblem som kan ge konsekvenser för barns hälsa. BHV-sjuksköterskan har möjlighet att upptäcka barn som far illa. Enligt socialtjänstlagen finns en skyldighet att anmäla, trots det visar tidigare forskning att det kan upplevas svårt och att riktlinjer kan behöva förtydligas. Syfte: Syftet med studien var att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av orosanmälningar vid misstanke om att barn far illa. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio BHV-sjuksköterskor i Halland. Dataanalysen utgick från Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2017). Resultat: BHV-sjuksköterskornas erfarenheter kategoriserades i tre huvudkategorier; Att ta beslutet, Organisatorisk påverkan, Föräldrarnas påverkan. Konklusion: Studien belyser beslutet kring en orosanmälan som komplext och känsloladdat. Rutiner, riktlinjer, teamarbete och stöd från chefen beskrevs vara viktigt. Förbättrade rutiner skulle kunna leda till att fler barn som far illa upptäcks. Brister i samarbetet med socialtjänsten framkom som försvårande. Bemötandet av föräldrarna var viktigt för relationen och negativa reaktioner från föräldrarna kunde försvåra att göra orosanmälningar. Vidare forskning från föräldrarnas perspektiv samt djupare undersökning av samverkan med socialtjänsten skulle behövas. / Background: Children who are victims of maltreatment is an increasing society problem, which can have consequences for children’s health. Pediatric primary nurses have an opportunity to detect these children. According to the law there is an obligation to report when maltreatment is suspected. Research has shown that it can be difficult and that improved guidelines is needed. Aim: The aim of this study was to describe pediatric primary nurses’ experience of mandatory reports if children are suspected to be victims of maltreatment. Method: Semi-structured interviews have been conducted with nine pediatric primary nurses in Halland. The data analysis was based on Qualitative content analysis (Graneheim and Lundman, 2017). Results: Three main categories were identified; To make the decision, Organisational involvement, The parents’ involvement. Conclusion: The study highlights the decision regarding a mandatory report as complex and emotional. Routines, guidelines, teamwork and support from the employer are described as important. Improved routines could make it easier discovering child maltreatment. Shortcomings in the cooperation with social services emerged as obstructing. The reception of the parents was important and negative reactions could make mandatory reports difficult. Research of the parent’s perspective, and investigation into the cooperation with the social services, is needed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-48605 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Sundén, Josefin, Bogren, Matilda |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0064 seconds