Return to search

Att se eller inte se genom genusglasögon, det är frågan? : En studie ur reklamskaparnas perspektiv

Svensken spenderar i genomsnitt 6 timmar om dagen på medier och genom reklamen som visas på dessa medier sänds det ut värderingar och uppfattningar om vad ett visst kön är. Därför ställde jag frågan om vem som ska hållas ansvarig för de stereotypa bilder som idag visas på reklamen.  Syftet med denna studie är att få kunskap om vad reklamskaparna har för perspektiv på genus och inställningen till att skapa könsstereotyp bildreklam. Den metod jag valde att använda mig för att svara på den frågeställning som studien har valde jag kvalitativa intervjuer. Det empiriska materialet som intervjuerna genererade visade sig som styras av genusmedvetenhet i tolkningen av stereotyperna manligt och kvinnligt och kritik emot den traditionella reklambilden. Informanterna menade att många kunder idag är medvetna om stereotyperna och vill förändra den bilden. Trots det så kunde jag genom studiens teorier konstatera att informanternas tolkning om manlig och kvinnlig var stereotyp. Så vem ska agera för att reklambilden ska bli ”könsfri”? / A Swede spends on average 6 hours a day using media. Advertisements that appear in these media influence the audience’s perceptions of what it means to be men or women. Therefore, I wonder who should be considered responsible for the gender stereotypes that currently appear in the advertisements. The purpose of this study is to gain knowledge about the advertisement producers’ perspective on gender and gender-stereotyped advertising. The method that this study uses is qualitative interviews. The material gathered through the interviews shows a high level of gender-awareness among the interviewed producers of advertisements, as well as that they share a critical vision of the traditional stereotypes in advertisements. The informants say that many customers today too are aware of the stereotypes and want to change that. Despite this, the analysis of the informants’ interpretations of “male” and “female” based on the theories shows that advertisement producers continue to think somewhat stereotypically. The question that this study suggests for further investigation is who should act in order to make advertisements “genderless”?

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-21786
Date January 2016
CreatorsLundberg, Jenny
PublisherHögskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds