En av regeringens uttalade ambitioner är att Sverige skall vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitaliseringspolitiken handlar bland annat om att digitalisera offentlig förvaltning med utgångspunkt i medborgarens behov, i syfte att erbjuda enklare, öppnare och effektivare service till alla, oavsett om användaren befinner sig i Sverige eller i utlandet (Infrastrukturdepartementet, 2022b). Då den digitala utvecklingen således verkar vara ett högst prioriterat och aktuellt område hos Sveriges regering, tar undersökningen avstamp i hur detta präglar förutsättningar och anpassningsförmåga för enskilda kommuner, närmare bestämt kommuner inom Skaraborg. Detta eftersom kommuner i Skaraborg dels har kommit olika långt i den digitala välfärdsutvecklingen men dels också för att Skaraborg till största delen innefattas av relativt små kommuner sett till invånarantal, vilket därtill medför ytterligare utmaningar i det att det oftast är ett fåtal personer som arbetar med frågor som berör den aktuella kommunens invånare. Syftet med undersökningen är därmed att utröna hur detta kommunurval anpassar sin respektive kommunverksamhet efter efterfrågan på offentliga e-tjänster, vad som ligger till grund för utvecklingen av dessa digitala tjänster i takt med en ökad efterfrågan i allmänhet och motiven bakom anpassningen i synnerhet. Med hjälp av en kvalitativ ansats genomfördes en fallstudie beståendes av 6 semistrukturerade intervjuer med representanter från 13 av Skaraborgs 15 kommuner. Genom denna metodanvändning ämnade undersökningen erhålla åsikter och insikterkring de förutsättningar som råder för att kommunerna i Skaraborg skall ha möjlighet till anpassning efter en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet analyserades och jämfördes med den forskning som identifierats för att kunna dra slutsatser om hur kommunerna anpassar sig för att bemöta efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet frambringar 8 teman som tillsammans bildar ett gemensamt utgångsläge beståendes av såväl utmaningar och styrkor som olika samverkansformer, vilket sammantaget representerar kommunernas anpassningsförmåga till att bemöta en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Kommunerna bemöter denna ökade efterfrågan genom att framför allt ta hänsyn till det behov av offentliga e-tjänster som uppmärksammats av de olika kommunala verksamheterna inom respektive kommun. Huruvida offentliga e-tjänster uppfyller detta behov verkar uteslutande bero på i vilken utsträckning e-tjänsten har använts av medborgare under en avgränsad tidsperiod. Trots att viss samverkan sker i dagsläget mellan vissa kommuner efterfrågar samtliga kommuner en ökad nationell samverkan i arbetet med att ta fram offentliga e-tjänster. Utveckling och användning av offentliga e-tjänster hänger emellertid starkt samman med behovet av en digital mognad i såväl den kommunala verksamheten som bland medborgare. Ytterligare utmaningar i form av föråldrade interna system som saknar stöd för olika former av integrationer och vidareutveckling utgör en påtaglig hämmande faktor i kommunernas anpassning av den digitala teknikens fulla potential vid framtagning av offentliga e-tjänster. Hänsynen till medborgarnas personliga integritet verkar vara ett högst prioriterat område, men mera oklart är huruvida medborgare har inflytande över utvecklingsprocesser och vidare förbättringsarbete av offentliga e-tjänster. Tillgången på mjukvaruutvecklare för framtagning av offentliga e-tjänster verkar vara förhållandevis god hos samtliga kommuner. Denna kompetensförsörjning verkar delvisunderstödjas med hjälp av olika former av samarbeten mellan vissa kommuner. Kompetensbehovet av mjukvaruutvecklare kan vidare sägas hänga samman med kommuninvånarantalet och det upplevda behovet av offentliga e-tjänster hos respektive kommun. / One of Swedish government´s stated ambitions is that Sweden should be the best in the world at using the possibilities of digitalization (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitalization policy, among other things, about digitizing public administration based on citizen´s needs, in order to offer simpler, more open, and more efficient service to everyone, regardless of whether the user is in Sweden or abroad (Infrastrukturdepartementet, 2022b). As digital development thus seems to be highly prioritized and current area in the Swedish government, the survey is based on how this is reflected in conditions and adaptability for individual municipalities within Skaraborg. This is because municipalities in Skaraborg are at different stages in the digital welfare development, but also because Skaraborg consists of a variety of small municipalities in terms of population, which also entails further challenges in that it is usually a few people who work with issues that affect the inhabitants of the municipality in question. The purpose of the survey is thus to find out how the selection of municipalities adapts its respective municipal activities to the demand for public e-services, what is the basis for the development of these digital services in line with increased demand in general and the motives behind adaption in particular.With the help of a qualitative approach, a case study was conducted consisting of 6 semi-structured interviews with representatives from 13 of Skaraborg´s 15 municipalities. Through this use of methods, the survey sought to obtain opinions and insights about the conditions that prevail for the municipalities in Skaraborg to have the opportunity to adapt to an increased demand for public e-services. The results were analyzed and compared with the research identified in order to be able to draw conclusions about how the municipalities adapt to meet the demand for public e-services.The result show 8 themes that together form a common starting point consisting of both challenges and strengths as well as different forms of intercommunion, which together represent the municipalities´ ability to adapt to meet an increased demand for public e-services. The municipalitiesare responding to this increased demand by considering the need for public e-services that has been brought to the attention of the various municipal administrations within each municipality. Whether public e-services meet this need seems to depend solely on the extent to which the e-service has been used by citizens for a limited period of time. Even though some collaboration takes place at present between certain municipalities, all municipalities demand increased national collaboration in the work of developing public e-services. However, the development and use of public e-services is strongly linked to the need for digital maturity in both municipal operations and among citizens. Challenges in the form of outdated internal systems that lacked various forms of integration and further development constitute a significant inhibiting factor in the municipalities‘ adaptation of the full potential of digital technology in the development of public e-services. Consideration of citizens‘personal integrity seems to be a high priority area, but it is more unclear whether citizens have influence over the development processes and further corrections of public e-services. The supply of software developers for the development of public e-services seems to be relatively good in all municipalities. This supply of skills seems to be supported in part by various forms of cooperation between certain municipalities. The need for competence of software developers can be said to be related to the number of municipal inhabitants and the perceived need for public e-services in each municipality.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-21261 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Törnqvist, Johan |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds