The purpose of this study was to evaluate the age of the hillforts in the muncipality of Skara, their original purpose, why they were erected and what their function may have been. Hillforts are often thought to have been erected due to a need for protection and defence in times of political and societal turbulence. Many of the hillforts that have been subjected to archaeological investigations and partial excavations in other parts of Sweden have been dated to the iron age, mostly to the period which is known in Sweden as ”folkvandringstiden” or the migration period, 400–500 AD. Most of these fortifications share common traits such as being located on elevated areas, on hilltops and mountains. They are also often restricted in all directions by either steep slopes, cliffs and mounds. Most often they are located in areas difficult to gain access to, sometimes almost hidden away. Many of them are also located in such a way that one has a good outlook on the surrounding landscape from the location of thehillfort. All of the known hillforts of Skaraborg also share these traits, and it it possible that the hillforts of Skaraborg have had the function of being a refuge, perhaps also used for defense. Though it is hard to tell for certain. 7 of the 23 known hillforts were further investigated in this work. Only two of the 23 documented hillforts in the muncipality have been subjected to a partial excavation, which in turn showed that these remains were erected much earlier than expected. They showed signs of being inhabited as early as the stone age. Perhaps these two are the exception and should not be named ”fornborg”. However, judging by older, written sources, names, locations and remains such as walls, it seems likely that these hillforts have had a purpose of protecting and closing off a restricted area. Perhaps in the meaning of protection in times of unrest.

”Konserter bortom storstaden, en studie om konsertarrangörer i Skaraborg” ”Concerts beyond the big city, a study of concert organizers in Skaraborg” Syftet med denna studie är att undersöka hur musikarrangörer arbetar med rock- och popkonserter för målgruppen ungdomar och unga vuxna inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att göra detta gjordes intervjuer med tre arrangörer från tre konsertverksamheter i Skaraborg. Undersökningen handlar alltså om att visa hur arrangörer inom mindre kommuner och landsbygd arbetar med konserter för ungdomspublik. Studien visar att arrangörerna har olika musikgenrer som huvudsakliga genre i deras konserter. Det finns många likheter hur arrangörerna går till väga för att arrangera konserterna från idé till färdig konsert. Från intervjusvaren skapades en bild hur det fungerar att vara en aktiv arrangör i Skaraborg och hur arrangörerna arbetar för målgruppen ungdomar. Arrangörerna värnar om de lokala musikakterna med att ta del av större konserter som har stora artister som huvudakter. Området i Skaraborg som arrangörerna arbetar inom visades vara givande för konserterverksamhet med ungdomsmålgruppen. Arbetet inför konserterna var liknande hos de tre undersökta verksamheterna men alla hade olika förhållningsätt till det som stärker deras varumärken eller uppfyller riktlinjerna.

En av regeringens uttalade ambitioner är att Sverige skall vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitaliseringspolitiken handlar bland annat om att digitalisera offentlig förvaltning med utgångspunkt i medborgarens behov, i syfte att erbjuda enklare, öppnare och effektivare service till alla, oavsett om användaren befinner sig i Sverige eller i utlandet (Infrastrukturdepartementet, 2022b). Då den digitala utvecklingen således verkar vara ett högst prioriterat och aktuellt område hos Sveriges regering, tar undersökningen avstamp i hur detta präglar förutsättningar och anpassningsförmåga för enskilda kommuner, närmare bestämt kommuner inom Skaraborg. Detta eftersom kommuner i Skaraborg dels har kommit olika långt i den digitala välfärdsutvecklingen men dels också för att Skaraborg till största delen innefattas av relativt små kommuner sett till invånarantal, vilket därtill medför ytterligare utmaningar i det att det oftast är ett fåtal personer som arbetar med frågor som berör den aktuella kommunens invånare. Syftet med undersökningen är därmed att utröna hur detta kommunurval anpassar sin respektive kommunverksamhet efter efterfrågan på offentliga e-tjänster, vad som ligger till grund för utvecklingen av dessa digitala tjänster i takt med en ökad efterfrågan i allmänhet och motiven bakom anpassningen i synnerhet. Med hjälp av en kvalitativ ansats genomfördes en fallstudie beståendes av 6 semistrukturerade intervjuer med representanter från 13 av Skaraborgs 15 kommuner. Genom denna metodanvändning ämnade undersökningen erhålla åsikter och insikterkring de förutsättningar som råder för att kommunerna i Skaraborg skall ha möjlighet till anpassning efter en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet analyserades och jämfördes med den forskning som identifierats för att kunna dra slutsatser om hur kommunerna anpassar sig för att bemöta efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet frambringar 8 teman som tillsammans bildar ett gemensamt utgångsläge beståendes av såväl utmaningar och styrkor som olika samverkansformer, vilket sammantaget representerar kommunernas anpassningsförmåga till att bemöta en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Kommunerna bemöter denna ökade efterfrågan genom att framför allt ta hänsyn till det behov av offentliga e-tjänster som uppmärksammats av de olika kommunala verksamheterna inom respektive kommun. Huruvida offentliga e-tjänster uppfyller detta behov verkar uteslutande bero på i vilken utsträckning e-tjänsten har använts av medborgare under en avgränsad tidsperiod. Trots att viss samverkan sker i dagsläget mellan vissa kommuner efterfrågar samtliga kommuner en ökad nationell samverkan i arbetet med att ta fram offentliga e-tjänster. Utveckling och användning av offentliga e-tjänster hänger emellertid starkt samman med behovet av en digital mognad i såväl den kommunala verksamheten som bland medborgare. Ytterligare utmaningar i form av föråldrade interna system som saknar stöd för olika former av integrationer och vidareutveckling utgör en påtaglig hämmande faktor i kommunernas anpassning av den digitala teknikens fulla potential vid framtagning av offentliga e-tjänster. Hänsynen till medborgarnas personliga integritet verkar vara ett högst prioriterat område, men mera oklart är huruvida medborgare har inflytande över utvecklingsprocesser och vidare förbättringsarbete av offentliga e-tjänster. Tillgången på mjukvaruutvecklare för framtagning av offentliga e-tjänster verkar vara förhållandevis god hos samtliga kommuner. Denna kompetensförsörjning verkar delvisunderstödjas med hjälp av olika former av samarbeten mellan vissa kommuner. Kompetensbehovet av mjukvaruutvecklare kan vidare sägas hänga samman med kommuninvånarantalet och det upplevda behovet av offentliga e-tjänster hos respektive kommun. / One of Swedish government´s stated ambitions is that Sweden should be the best in the world at using the possibilities of digitalization (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitalization policy, among other things, about digitizing public administration based on citizen´s needs, in order to offer simpler, more open, and more efficient service to everyone, regardless of whether the user is in Sweden or abroad (Infrastrukturdepartementet, 2022b). As digital development thus seems to be highly prioritized and current area in the Swedish government, the survey is based on how this is reflected in conditions and adaptability for individual municipalities within Skaraborg. This is because municipalities in Skaraborg are at different stages in the digital welfare development, but also because Skaraborg consists of a variety of small municipalities in terms of population, which also entails further challenges in that it is usually a few people who work with issues that affect the inhabitants of the municipality in question. The purpose of the survey is thus to find out how the selection of municipalities adapts its respective municipal activities to the demand for public e-services, what is the basis for the development of these digital services in line with increased demand in general and the motives behind adaption in particular.With the help of a qualitative approach, a case study was conducted consisting of 6 semi-structured interviews with representatives from 13 of Skaraborg´s 15 municipalities. Through this use of methods, the survey sought to obtain opinions and insights about the conditions that prevail for the municipalities in Skaraborg to have the opportunity to adapt to an increased demand for public e-services. The results were analyzed and compared with the research identified in order to be able to draw conclusions about how the municipalities adapt to meet the demand for public e-services.The result show 8 themes that together form a common starting point consisting of both challenges and strengths as well as different forms of intercommunion, which together represent the municipalities´ ability to adapt to meet an increased demand for public e-services. The municipalitiesare responding to this increased demand by considering the need for public e-services that has been brought to the attention of the various municipal administrations within each municipality. Whether public e-services meet this need seems to depend solely on the extent to which the e-service has been used by citizens for a limited period of time. Even though some collaboration takes place at present between certain municipalities, all municipalities demand increased national collaboration in the work of developing public e-services. However, the development and use of public e-services is strongly linked to the need for digital maturity in both municipal operations and among citizens. Challenges in the form of outdated internal systems that lacked various forms of integration and further development constitute a significant inhibiting factor in the municipalities‘ adaptation of the full potential of digital technology in the development of public e-services. Consideration of citizens‘personal integrity seems to be a high priority area, but it is more unclear whether citizens have influence over the development processes and further corrections of public e-services. The supply of software developers for the development of public e-services seems to be relatively good in all municipalities. This supply of skills seems to be supported in part by various forms of cooperation between certain municipalities. The need for competence of software developers can be said to be related to the number of municipal inhabitants and the perceived need for public e-services in each municipality.

This thesis deals with rural furniture production in Skaraborg County, Sweden, where the community Tibro is analyzed as part of the rural furniture production. The period of investigation is 1910-1920, when the First World War contributed to a number of changes in furniture manufacturing. The analysis describes how and in what way furniture manufacturing could be further developed and how the domestic market was linked to trade and restrictions. In the survey, wood production is put in relation to price changes, and changes in wages. It also analyzes how innovations and technological changes affected furniture production, where electrification in mechanization within the manufacturing process was an important factor for continued development. The analysis also discusses how investments were affected by various crises and that in turn the manufacturing process and conditions for continued growth.

No description available.

Sverige påbörjade en upprustning efter Rysslands invasion av Ukraina 2014. Debatten kring Sveriges försvarsförmåga har under den gångna våren åter igen aktualiserats och kommit på allas läppar på grund av Rysslands senaste invasion av Ukraina. Sveriges regering har beslutat att Försvarsmakten ska få ökade ekonomiska anslag och att organisationen ska utökas personellt. En stor del av Arméns förband kommer i framtiden allt utgöras av tidvis tjänstgörande personal, dvs reservofficerare, tidvis tjänstgörande soldater samt värnpliktiga. De här personalkategorierna behöver både upprätthålla sin kompetens och utvecklas för att fylla sin plats i krigsorganisationen. I dagsläget när reservofficerare kallas till tjänstgöring i samband med utbildning eller träning är deltagandet frivilligt. Försvarsmaktens uppfattning är att knappt hälften av Sveriges ca 6 800 reservofficerare har övat sedan 2014. Syftet med studien är att utforska vad som motiverar respektive vad som uppfattas som försvårande eller rent hindrande faktorer till tjänstgöring för reservofficerarna vid Skaraborgs regemente. Studiens fokus är på vad som engagerar dem att tjänstgöra i Försvarsmakten och vad som kan öka deras motivation. Studien baseras på intervjuer. Den insamlande empirin är analyserad med Grounded theory. I analysen kombineras två olika teorier om motivation för att förstå reservofficerarnas situation. Amitai Etzionis Compliance theory, en teori kring hur olika styrformer inom organisationer korrelerar med motivation, kombineras med Herzberg, Mausner och Snydermans The motivation to work, en teori om motivation på arbetsplatsen. Reservofficerarna upplever i grunden att tjänstgöringen är motiverande och Försvarsmakten skall fortsätta stärka relationen med sina anställda och dra nytta av förbandsandan. Studien har identifierat fem huvudsakliga områden som påverkar reservofficerarnas engagemang: militära miljön, kommunikation, växelverkan, regler samt lön och ersättning. Den speciella miljön som uppstår i Försvarsmakten är den enskilt mest motiverande faktorn för tjänstgöring. Det är en miljö som de intervjuade reservofficerarna trivs i, en miljö som de dessutom uppger är svår att finna någon annanstans. Miljön består av den unika kombinationen militära kontexten, relationen till kollegorna och känslan av att tillhöra något större. / Sweden began a rearmament after Russia's invasion of Ukraine in 2014. The debate over Sweden's defense capability has again been brought to the fore again this spring and has come to everyone's lips due to Russia's latest invasion of Ukraine. The Swedish government has decided that the Armed Forces will receive increased financial grants and that the organization will be expanded in personnel. In the future, a large part of the Army's units will all consist of part-time personnel, ie reserve officers, part-time soldiers and conscripts. These categories of personnel both need to maintain their skills and develop to fill their place in the war organization. At present, when reserve officers are called up for duty in connection with education or training, participation is voluntary. The Armed Forces' perception is that almost half of Sweden's approximately 6,800 reserve officers have not served since 2014. The purpose of the study is to explore what motivates and what is perceived as aggravating or purely hindering factors for service for the reserve officers in Skaraborg regiment. The study's focus is on what engages them to serve in the Armed Forces and what can increase their motivation. The study is based on interviews. The collected empirics are analyzed with Grounded theory. The analysis combines two different theories of motivation to understand the situation of reserve officers. Amitai Etzioni's Compliance theory, a theory on power, involvement, and their correlates in organizations, is combined with Herzberg, Mausner and Snyderman's The motivation to work, a theory of motivation in the workplace. The reserve officers perceive the service as fundamentally motivating and the Armed Forces is recommended to strengthen the relationship with their employees and benefit from the spirit in the unit. The study has identified five areas that mainly affects the reserve officers' engagement: the military environment, communication, interaction, rules, and pay and compensation. The special environment that arises in the Armed Forces is the single most motivating factor for service. It is an environment that the interviewed reserve officers thrive in, an environment that they also state is difficult to find anywhere else. The environment consists of the unique combination of military context, the relationship with colleagues and the feeling of belonging to something bigger.