I samband med den befintliga medieutvecklingen har fenomenet cancel culture ökat i aktualitet. Det växte fram på sociala medier men sker idag både inom digitala och traditionella medier. Ett uppmärksammat svenskt fall av cancel culture skedde våren 2020 då Paolo Roberto genomförde köp av sexuella tjänster. Han erkände offentligt på Instagram, vilket skapade en nyhetsstorm som ledde till att han blev cancellerad. Studiens syfte är att undersöka om nyhetsmedier kan bidra till cancel culture. Det genom att studera svenska nyhetsmediers sätt att rapportera om fallet Paolo Roberto. Två artiklar från tre olika svenska nyhetsmedier analyserades: Aftonbladet, Dagens Nyheter, och Expressen. Det med hjälp av kritisk diskursanalys. Sedan applicerades teorierna kritisk teori samt gestaltningsteori på resultatet. Studien fann att rapporteringen bidrar till cancel culture genom inramningarna i nyhetsmedierna. Likheter och skillnader mellan artiklarna kunde urskiljas, exempelvis gällande neutralitet och formuleringar. Vidare påvisades tendenser i de studerade artiklarna som bidrar till cancel culture, bland annat genom citat, rubriceringar och infallsvinklar. Alla nyhetsmedierna uppvisade dessutom ett bakomliggande ekonomiskt intresse och moraliskt ställningstagande. / In relation to the current media development, the phenomenon of cancel culture has increased in relevance. It emerged on social media but takes place in both digital and traditional media today. A well-known Swedish case of cancel culture occurred in the spring of 2020 when Paolo Roberto purchased sexual services. He publicly confessed to it on Instagram, which generated attention from news outlets that led to his cancellation. The purpose of the study is to investigate if news outlets can contribute to cancel culture. This will be done by analyzing Swedish news outlets’ way of reporting about the case of Paolo Roberto. Two articles each from three different Swedish news outlets were analyzed: Aftonbladet, Dagens Nyheter, and Expressen. This was done using critical discourse analysis. We then applied the theories critical theory and the framing theory to the result. The study found that news outlets contribute to cancel culture through framings. We found both similarities and differences between the articles, for example regarding neutrality and wording. Furthermore, we found tendencies in the reporting that could contribute to cancel culture, for example through quotes, headings, and framings. Moreover, all the articles showed an underlying economic interest and moral standpoints.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-63616 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Lundholm, Linnea, Petersson Miedzik, Kajsa |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds