Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare resonerar och anser att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter, ADHD och dyslexi. Vidare tar studien upp hur lärare resonerar kring möjliga faktorer som kan påverka elevers läs- och skrivsvårigheter, samt vilka uppfattningar de har kring samband mellan dem. Den teoretiska utgångspunkt som genomsyrar vårt arbete är det sociokulturella perspektivet, eftersom elevers lärande inträffar i samspel och den undervisningskontext som de samspelar i. Vår valda metod är semistrukturerade intervjuer med lärare som är verksamma för årskurs 4–6 i ämnet svenska. Vi analyserar därefter vårt material med hjälp av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket gör att vi kan få en djupare förståelse av det som våra informanter delger oss. Slutsatser som vi kan konstatera utifrån vår forskningsbakgrund och vår undersökning är att lärarnas definition av läs- och skrivsvårigheter och ADHD stämmer väl överens med varandra. Däremot har våra informanter svårt att se skillnad på begreppen läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Forskningen menar att detta kan bero på att gränsen att ha läs- och skrivsvårigheter och att vara dyslektiker inte är knivskarp. Ytterligare slutsatser är att ADHD utmärker sig olika beroende på om det är pojkar eller flickor, samt att det finns olika faktorer som ligger till grund för elevers läs- och skrivsvårigheter. Exempel på bakomliggande faktorer är fonologiska, sociala och emotionella faktorer, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, arv och miljö, samt ogynnsam socioekonomisk bakgrund. Fortsättningsvis finner vi slutsatsen att det finns samband mellan läs- och skrivsvårigheter, ADHD och dyslexi, men att vissa av dem är tydligare än andra. Avslutningsvis summerar vi att både forskning och våra informanter beskriver liknande pedagogiska insatser och hjälpmedel som används för att främja läs- och skrivutveckling hos elever med svårigheter. Exempel är aktiviteter där man bygger upp sin text i flera steg med hjälpmedel som dator, Chromebook och paddor. Däremot kan vi konstatera utifrån både forskning och våra informanter att det inte alltid är bra för elever att läsa på skärm.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-20711 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Mattsson, Tove, Johansson, Jane |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds