Skönmålning i personlighetstest, vilka ofta används som urvalsmetod vid rekrytering är ett stort problem. Skönmålade svar och orealistiska resultat kan leda till felaktiga beslut och misslyckade rekryteringar. Detta examensarbete var skrivet inom ramen för ett forskningsprojekt "Studier avseende ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test Understanding Personal Potential (UPP)". UPP-testets konstruktör hävdar att testet reducerar över 90% av effekten av skönmålning (Sjöberg, 2015). Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om UPP-testet kan genomskåda skönmålning. Studien hade en experimentell design och genomfördes 2011-2012. Av 60 personer som rekryterades till studien genomförde 48 UPP-testet vid två tillfällen; majoriteten var studenter i kursen Human Factors ur ett individperspektiv vid Högskolan Väst. Vid första testtillfället uppmanades deltagarna att svara ärligt på testets frågor. Vid andra testtillfället var uppgiften att försöka framställa sig själva så bra som möjligt för att kunna få sitt drömjobb. Ett beroende t-test användes för att mäta medelvärdesskillnader i samtliga skalor mellan dessa två tillfällen. Resultatet visade att UPP-testet inte klarade av att korrigera skönmålning på ett effektivt sätt. I 15 av 24 skalor hade medelvärdesskillnader mellan poängvärdena från det första och det andra tillfället en stor eller måttlig effekt d. Resultaten är svåra att diskutera i förhållande till tidigare forskning, eftersom tidigare studier om UPP-testet inte har genomgått en kollegial granskning (eng. peer review) och ofta är svårtolkade. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om alternativa sätt att "komma åt" skönmålningsproblemet. / Social desirability in personality tests which are often used as the selection method for recruitment is a big problem. Faked responses and unrealistic results can lead to wrong decisions and unsuccessful recruitment. This thesis was written in the context of a research project "Studies on a new Swedish labor psychological test Understanding Human Potential (UPP)". The author of the UPP test claims that the test reduces over 90% of the effect of social desirability (Sjöberg, 2015). The purpose of the present study was to investigate whether the UPP test can detect social desirability. The study had an experimental design and was conducted in 2011-2012. Out of the 60 people who were recruited to the study, 48 took the UPP test on two occasions; the majority were students in the course Human Factors from an individual perspective at University West. At the first test session the participants were asked to honestly answer the test questions. At the second test session they were asked to try to portray themselves as good as possible in order to get their dream job. A paired samples t-test was used to measure the mean difference in all scales between these two occasions. The results showed that the UPP test was not able to correct for social desirability effectively. In 15 of the 24 scales the mean difference between the scores from the first and the second rounds had a large or moderate effect (d). The results are difficult to discuss in relation to previous research because previous studies on the UPP test are not peer reviewed and are often difficult to interpret. The results are discussed in relation to previous research on alternative ways to "get at" the problem of social desirability.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-9538 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Innervik, Marina |
| Publisher | Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds