I enlighet med inkomstskattelagens (1999:1229)16 kap. 1 § får företag alltid fullt skatteavdrag för räntekostnader som löper på lån, oberoende av hur den motsvarande ränteinkomsten beskattas. Under år 2008 uppmärksammade Skatteverket att företag lagenligt kunde missbruka denna avdragsrätt genom att utfärda lån till närstående företag och därigenom erhålla en lägre beskattning. Till följd av detta så infördes begränsningar i den generella avdragsrätten för räntekostnader under 2009. Allt sedan begränsningsreglernas införande har dess överenstämmelse med EU-rättens etableringsfrihet varit ett omdiskuterat ämne. Medan regeringen och högsta förvaltningsdomstolen anser att reglerna ligger i linje med EU-rätten och reglerna om etableringsfrihet är remissinstanserna och många framträdande personer inom det juridiska samfundet av en annan åsikt. Även EU-kommissionen har utrett reglerna, och drar slutsatsen att de utgör ett hinder av den fria etableringsrätten. EU-kommissionen anser att bestämmelserna särskilt missgynnar gränsöverskridande verksamheter och att de går utöver vad som är nödvändigt, trots att reglerna förvisso skulle kunna motiveras. Regeringen anser att om reglerna mot all förmodan skulle anses utgöra ett hinder så kan de i vart fall motiveras och är proportionerliga. Syftet med den här uppsatsen är att utreda om utformningen av inkomstskattelagens ränteavdragsbegränsningar i 24 kap. 10 a-b och d-e §§ är förenliga med EU-rättens regler om etableringsfrihet i art. 49 i funktionsfördraget. Det vill säga utreda huruvida reglerna utgör ett hinder mot etableringsfriheten, och om ett sådant hinder i så fall kan accepteras. Normalt förbjuds alla former av hinder mot etableringsfriheten. I särskilda fall får emellertid avsteg göras. Detta förutsätter att de inskränkande reglerna kan motiveras mot bakgrund av art. 52 FEUF eller ett trängande allmänintresse, att de har till syfte att uppnå de anförda målen samt inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Vid en granskning av inkomstskattelagens bestämmelser om ränteavdragsbegränsningar finner författaren att reglerna innebär ett hinder för etableringsfrihetens utövande, men att detta hinder kan motiveras med att reglerna syftar till att förhindra skatteflykt och bevara den väl avvägda beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Författaren finner dock att inkomstskattelagens regler om ränteavdrag går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna syftena. Reglerna uppfyller inte EU-rättens krav på rättssäkerhet och det finns mindre inskränkande åtgärder för att uppnå dessa syften än de ränteavdragsbegränsningarna erbjuder. Författaren finner därför att det svenska regelverket är oförenligt med etableringsfriheten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-37872 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Ahlgren, Josefine |
| Publisher | Karlstads universitet, Avdelningen för juridik, 9111134020 |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds