Denna studie avser att undersöka upplevelser av rekryterare inom bemanningsbranschen gällande nyttan med användningen av personlighetstester. Personlighetstester har existerat i över ett sekel men användningen av dem har övergått från en mer akademisk användning -främst inom psykologin- till en mer kommersiell användning bland företag runt om i Sverige. Användningen av personlighetstester är en omstridd fråga vilket gör att det blir intressant att undersöka den eventuella direkt nyttan med användningen av dem. Mer exakt utgår frågeställningarna om organisationerna har upplevt fördelaktiga effekter till följd av användningen av personlighetstester och i så fall vilka effekter det handlar om. Undersökningen kommer även att söka svar på om hur valen av de personlighetstester vilka används i rekryteringsprocesserna gått till samt om hur tillförlitliga de upplevs att vara.Det teoretiska ramverket inleds med att skildra både historiska och nutida förhållningssätt gentemot att dels kategorisera och försöka förstå till om hur utvecklingen mot den mer kommersiella användningen av personlighetstesterna sett ut. Vidare kommer definitioner att ges av dels personlighet, dels personlighetstest. Detta blir utgångspunkter för att titta närmare på vad personlighetstesternas utgångspunkter för personlighet blir samt dess utformning rent konkret. Personligheten ter sig annorlunda beroende på vår närmiljö samt om vilka situationer vi befinner oss i. Teoriavsnittet kommer att koppla de olika roller vi spelar med personlighetstesternas validitet samt reliabilitet. Personlighetstesterna har även olika mätskalor i vilka de bedömer en individs personlighet baserat på personlighetstestresultatet och det stycket blir en övergång till de största teorier kring personlighetstester samt kategorisering av personlighet. ”Fem faktors modellen” (”Big five”) och ”Gordons personlighetsinventorium” (GPI) blir stommen i de utvecklade personlighetstester vilka företagen i studien använder sig av. Master personlighetsanalys (MPA) och ”Measuring and assesing individual potential (MAP) heter personlighetstesten undersökningsföretagen använder sig av och får således egna stycken. Teoriavsnittet avslutas med etiska förhållningssätt samt argument och slutligen en sammanfattning.Metodavsnittet kommer att motivera metodvalet. Vidare kommer avgränsningarna i studien att förklaras. Intervjupersoner och urvalet kommer att presenteras följt av tillvägagångssätt av intervjuer. Analysen av intervjuerna förklaras och metodavsnittet kommer även att problematisera dels etiken kring förfarandet, dels tillförlitligheten. Resultat och analysavsnittet presenterar de fynd författaren till denna studie anser vara mest relevanta och presteras i enlighet med kodningen av materialet. Studiens slutsatser och avslutande diskussion kommer att visa vilka upplevelser rekryterarna från bemanningsföretagen delar med sig av. Fynden korrelerar inte alltid med vad det teoretiska ramverket menar gällande användningen och nyttan med personlighetstester vilket gör att vidare undersökningar och studier inom ämnet blir nödvändiga.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90596 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Edén, Christopher |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1863 seconds