Selma Lagerlöf är en författare som sällan förknippas med genren science fiction, men i denna uppsats analyseras två av hennes ovanligare berättelser med hjälp av science fiction-teori. Berättelserna är ”Kevenhüller”, ett kapitel ur Gösta Berlings saga från 1891, och ”Slåtterkarlarna på Ekolsund”, en versifierad berättelse från samlingsvolymen Troll och människor I från 1915. Syftet är dels att undersöka texterna från ett nytt perspektiv, dels att se hur texternas teman förhåller sig till andra i samtiden. De tre främsta aspekter som används i analysen är novum, det sublima och det groteska, alla tre begrepp använda enligt den science fiction-tolkning som Csicsery-Ronay gör i The Seven Beauties of Science Fiction från 2008. Ett novum är en uppfinning, upptäckt eller socialt förhållande genom vilken berättelsens handling får sitt ursprung. Det sublima är upplevelser där läsaren i texten möter ting av så storslagen natur att det inte går att omfatta med sinnet. Det groteska är läsupplevelser där gränser och förändringar är så vaga att det inte går att klassificera det som skapar känslan. Alla dessa aspekter återfinns i berättelserna och ger fördjupade insikter inom de teman som ofta associeras med science fiction, som framtid, teknik och mänsklig identitet. Lagerlöfs texter visar sig också passa in i tankegångar om framsteg som var populära i hennes samtid. Människans dominans över naturen ifrågasätts inte nämnvärt. Den stora uppgiften för människan är att hantera sin teknik ansvarsfullt, så att alla människor kan gagnas av teknikens under. / Selma Lagerlöf is an author who is seldomly associated with the Science Fiction genre, but in this thesis two of her more unusual stories are analysed with the help of Science Fiction Theory. The stories are “Kevenhüller”, a chapter from the novel Gösta Berling’s saga from 1891, and “Slåtterkarlarna på Ekolsund” (“The Mowers at Ekolsund”), a story written in verse from the collection volume Troll och människor I from 1915. The purpose is in part to analyse the texts from a new perspective and in part to see how the themes of the text relate to the author’s contemporaries. The three foremost aspects that are used in the analysis are Novum, the Sublime and the Grotesque, all three concepts used according to the Science Fiction interpretation that Csicsery-Ronay makes in The Seven Beauties of Science Fiction from 2008. A Novum is an invention, discovery, or social state of affair from which the story evolves. The Sublime is experiences where the reader is introduced to things in the text of such greatness that it’s not possible to grasp with the mind. The Grotesque is reading experiences where borders and transformations are so vague that it’s impossible to classify that which creates the feeling. All these aspects appear in the stories and gives expanded insights into themes who are often associated with Science Fiction, like future, technology, and human identity. The texts of Lagerlöf also fits in with trains of thought that were popular amongst her contemporaries. The human domination over nature is hardly ever questioned. The great mission for humanity is to handle its technology with responsibility, so that all people can gain from the wonders of technology.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-93083 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Bjälvegård, David |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds