Return to search

Construction and demolition waste in Helsinki : Case study of the circular economy hub HSY Ekomo / Bygg- och rivmatieral i Helsingfors : En case studie av cirkulär ekonomi stationen HSY Ekomo

The limited amount of natural resources on our planet has been actively discussed during the past decade. Recycling materials is becoming increasingly important in order to benefit the economy and the environment. The purpose of this study is to conduct a material flow analysis of the construction and demolition waste in the Helsinki metropolitan area to find out whether or not the goals set by the EU Waste Framework Directive can be reached by 2020. The study aims to map out the flows and suggest improvements wherever needed. The study is conducted by using a case study, HSY Ekomo, the first fully operational circular economy hub in Finland. The results show that both the municipality and private sector are well over the required goal of 70% recyclability rate of construction and demolition waste with a steady positive improvement from the first year of operations. The improvements were over 10% between the year 2016 and 2017. The private sector experiences some turbulence regarding legislation issues such as noise- and environmental permits which limits the economic benefit of recycling construction and demolition waste. Continued monitoring and faster adaption to international standards (such as the EU Waste Framework Directive) is required in order to be able to benefit the most economically and environmentally out of circular economic initiatives. / Den begränsade mängden naturresurser som existerar på vår planet har diskuterats under det senaste decenniet aktivt. Återvinning av material blir allt viktigare i dagens samhälle och vi kan se en trend var utvecklingen strävar efter beslut som har rötterna i cirkulär ekonomiskaprinciper. Resultatet av diskussionerna har blivit höga måtsättningar för medlemsländerna i Europeiska Unionen gällande återvinning var målet är att uppnå en återvinningsgrad på 70% innan 2020 för bygg- och rivavfall. Studien använder materialflödes analys (MFA) som metod för att kartlägga och kvantifiera flödnena av bygg- och rivavfall. Materialflödes analysen använder data från årsrapporter och statistik som blivit tillgängligt av HSY (statligt ägt bolag) samt av intervjuerna som utfördes på fältet. För att kvantifiera flödena på basis av den konceptuella modellen avnändes mjukvaran STAN. Avhandlingen strävar efter att ta första steget för att kartlägga materialflöden av bygg- och rivavfall i huvudstadsregionen (Helsingfors). Målet är att skapa en modell som kan användas som botten i framtida undersökningar och att kvantifiera modellen med existerande data för att se ifall målsättningarna stadgade av Europeiska Unionen kommer att uppnås innan 2020. Studien utfördes på cirkulär ekonomi stationen Ekomo för att kunna göra upp modeller för den privata sektorn och den kommunalla sektorn eftersom båda är verksamma på Ekomo. Resultaten av anvhandlingen var följande: Den privata sektorn och staten uppnår en återvinningsgrad på över 90% vilket är väl över stadgan satt av den Europeiska Unionen under året 2017 med en stadig utveckling från året innan med en väldigt liten andel som placeras på soptipp. Resultaten visar en stark utveckling av intresse från hushåll och företag för återvinning eftersom antalet kunder och lastbilar som besökt stationen ökat starkt under de senaste fem åren. Även om målsättningarna inom återvinning är uppnådda finns det ärenden som måste behandlas för att försäkra en fortsatt positiv utveckling. Den privata sektorn upplever att begränsade möjligheter för återanvänd krossbetong minskar efterfrågan på produkten, vilket gör den finansiellt svår att integrera i deras försälning. Buller- och miljötillstånd tvingar för tillfället bolagen att transportera bygg- och rivmaterialet utanför rivmålet, t.ex till Ekomo, för att krossas vilket ytterligare skapar finansiella problem för den privata sektorn. Lösningar för att göra återvinning av riv- och byggnadsmaterial för den privata sektorn lukrativare behövs för att inspirera flera organisationer att ansluta sig till arbete mot ett mera cirkulärt samhälle. Monitorering och snabbare anpassningsförmåga för internationella standarder krävs för att kunna utnyttja cirkulär ekonomiska initiativ på bästa möjliga sättet. För att komplettera avhandlingen skulle det vara intressant att se resultaten av en livcykelanalys (LCA) gällande samma flöden för att identifiera miljörelaterade problem och för att optimera flöden.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-234469
Date January 2018
CreatorsWikström, Erik
PublisherKTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationTRITA-ABE-MBT ; 18446

Page generated in 0.0102 seconds