Genom att generera mer information om hälsenan i form av dess elasticitet kan förhoppningsvis fler slutsater nås gällande diagnostik och behandling. Elastografi med hjälp av ultraljud skulle kunna vara en metod för att bidra med denna information. För att utföra detta anpassades en mjukvara utifrån ett grundläggande basprogram för elastografimätningar, utvecklat av företaget Verasonics, för att kunna utföra elastografi av hälsenan genom programmering i matlab. Tidigare undersökningsmetoder för elastografi är utvecklade för större organ, varför anpassningen innebar att använda metoder som även ger tillförlitlig information för mindre organ. För att göra detta anpassades först mjukvaran för en mindre fantom med liknande djup som hälsenan. När det konstaterats att skjuvningsvågor genererats på rätt avstånd kunde sedan mätningar göras på hälsenan. Genom att bestämma hastigheten av de genererade skjuvningsvågorna kunde sedan skjuvmodulen, följt av elasticitetsmodulen, beräknas för vävnaden. Denna bestämdes först genom grupphastigheten av skjuvningsvågorna, vilket är den metod som används vid större organ, följt av fashastigheten av skjuvningsvågorna vilket tar hänsyn till vågens dispersion. Detta gav då hälsenans elasticitetsmodul enligt grupphastighet samt fashastighet som sedan kunde jämföras. Slutligen gick det att konstatera att elasticitetsmodulen kommer att variera beroende på vilken typ av hastighet denna härleds från. Detta indikerar då på att sjuvningsvågen interagerar med organets gränsyta vilket orsakar dispersion. / Generating more information about the achilles tendon, such as its elasticity, will hopefully lead to more conclusions and results within both diagnostics as well as treatment. Elastography by ultrasound could be a method to contribute with this information. To do so, a basic software,provided and developed by the company Verasonics for elastography was specialized to fit the achilles tendon by programing in matlab. Earlier methods to perform elastography are developed for larger organs, hence the adjustment will include methods that acquire trustworthy information from smaller organs. To do so the adjustment of the software was first made to work on a smaller phantom with similar symmetry as the achilles tendon. When it was confirmed that shear waves were generated at the correct distance this enabled further measurements on the achilles tendon. By deciding the speed of the generated shear waves the shear modulus, followed by the elastic modulus, could then be estimated for the tissue. This was first decided by the group velocity of the shear waves, as the usual method done on larger organs, followed by the phase velocity that also takes dispersion in mind. The result could then be used to obtain the elastic modulus of the achilles tendon based on group and phase velocity for further comparison.The conclusion was then that the elastic modulus will depend on what kind of velocity it is derived from. This indicates that the shear wave interacts with the organ's boundaries which causes dispersion.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-316142 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Johansson, Anton, Jacobsson, Daniel |
| Publisher | KTH, Medicinteknik och hälsosystem |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-CBH-GRU ; 2022:153 |
Page generated in 0.1234 seconds