En av de största utmaningarna för Östersjöregionen gäller bekämpningen av övergödning orsakad av människors utsläpp av näringsämnen till havet. Övergödningen har flera allvarliga konsekvenser för miljön, inte minst enorma algblomningar samt stora mängder alger och tång som så småningom spolas upp längs Östersjöns stränder och börjar förmultna. På gotländska kallas dessa organiska massor på stränderna för “släke” och ses oftast som ett problem då de kan försämra kustmiljön och störa turister och lokalbor som vill bada eller vistas på stranden. Släken är dock rik på näring, och att skörda släken för att använda den som en resurs skulle kunna bidra till att skapa cirkulära flöden då näring återtas från havet, samtidigt som stranden rensas och släken kan bli en potentiellt värdefull resurs som exempelvis jordförbättringsmedel eller biobränsle. Det finns dock flera hinder i vägen för att få till en hållbar skörd och användning av släke. Projektets syfte är att undersöka vilka möjligheter som finns för att på ett hållbart sätt skörda och använda släke som en bioresurs på Gotland. Detta gjordes dels genom att identifiera hinder och incitament för släkeskörd med hjälp av en litteraturstudie över släkeskörd i Östersjöområdet samt genom en intervju med en person som arbetar med släkehanteringsfrågan i Gotlands länsstyrelse. Det undersöktes även genom en fallstudie där hinder identifierades och utvärderades för att uppskatta möjligheterna för släkeskörd inom ett valt studieområde på Gotlands östkust. Ett flertal hinder för skörd och användning av släke kunde identifieras i litteraturstudien, som sedan delades in i de följande huvudsakliga kategorierna: skräp, erosion, biologisk mångfald, maskiner, kostnader, juridiska hinder, tidspress, kvalitet, logistik samt tungmetaller. Resultat från intervjun styrker att flera av dessa hinder är aktuella på Gotland, däribland biologisk mångfald som kan riskera att ta skada vid skörd och avlägsnande av släke, olika juridiska hinder för att få bidrag för att skörda släke, och det potentiella innehållet av tungmetaller i släke som kan begränsa dess användning, bland annat. I fallstudien framkom det att några av de viktigaste hindrena är juridiska hinder i form av olika naturskydd, som exempelvis naturreservat, som begränsar eller på andra sätt påverkar möjligheten att skörda släke. Risk för erosion genom bortförande av sand samt kostnader i samband med skörd med maskiner är ytterligare faktorer som påverkar lämpligheten för släkeskörd. Även inblandning av antropogent skräp i släken togs upp. En slutsats som kan dras är att det finns många fördelar men även många hinder kring skörd och användning av släke. För att kunna avgöra huruvida det är möjligt att skörda och använda släke på ett hållbart sätt behöver skördeområdet först analyseras utifrån dessa hinder och sedan vägas mot fördelarna. Fallstudien visade att stränderna i studieområdet hade olika förutsättningar för hållbar släkeskörd utifrån de studerade hindrena. Flera hinder kunde dock inte appliceras på studieområdet på grund av bristande data, och det går därför inte att dra någon fullvärdig slutsats om hållbar släkeskörd i studieområdet. / One of the biggest challenges for the Baltic Sea region concerns the mitigation of eutrophication induced by nutrient emissions caused by humans. Eutrophication has numerous severe impacts on the environment, such as massive macroalgal blooms that contribute to the presence of large amounts of algae and seaweed that are eventually washed ashore on the Baltic Sea coast where they begin decomposing. On Gotland, these organic masses are called “släke”, beach wrack or beach cast in English, and are usually considered a nuisance as they can bother beach tourists. Beach cast is however very rich in nutrients, and harvesting beach cast to use it as a resource could contribute to creating circular flows as nutrients are removed from the sea while simultaneously the beach is cleaned and the beach cast could pose a potentially valuable resource useful for soil improvement or biofuel, for example. There are, however, several obstacles in the way of sustainably harvesting and using beach cast. The purpose of this project is to investigate the available possibilities to sustainably harvest and use beach cast as a bioresource on Gotland. This was done partly by identifying obstacles and incentives for beach cast harvesting in the Baltic region using a literature study as well as an interview with a government figure on Gotland. It was also explored through a case study where these obstacles were used to estimate the possibility of harvesting beach cast in a chosen study area on the east coast of Gotland. Several obstacles for harvest and use of beach cast could be identified in the literature study and were then divided into the following main categories: trash, erosion, biodiversity, machines, costs, juridical obstacles, time constraint, quality, logistics and heavy metals. Results from the interview corroborate that many of these obstacles are present on Gotland, among others, biodiversity that is susceptible to damage caused by harvesting or the removal of beach cast, various juridical obstacles to attain funding, and the potential contents of heavy metals in beach cast that can limit its possible uses. The case study also showed that some of the most important obstacles are juridical obstacles such as different forms of environmental protection such as nature reserves, that limit the possibility to harvest beach cast. The risk of erosion through removal of sand and costs due to harvesting with machines are other factors that affect the suitability of harvesting beach cast. Also, anthropogenic trash mixed in with the beach cast was mentioned. A conclusion that can be drawn is that there are many advantages as well as obstacles when it comes to harvest and use of beach cast. To be able to harvest and use beach cast in a sustainable manner the harvest site needs to be analyzed using these obstacles and be weighed against the advantages in order to determine whether harvesting is suitable. The case study also showed that different beaches have different qualifications for sustainable beach cast harvesting based on the obstacles. Several of the obstacles found in literature or from the interview couldn’t be applied to the study area, however, due to limited data, and therefore it is not possible to draw any exclusive conclusions concerning sustainable beach cast harvesting in the area.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-316613 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Reichelova, Kristina, Sjödin, Josefine |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 22384 |
Page generated in 0.0026 seconds