I början av 2000-talet hade svenska politiker som mål att göra Stockholm till världens mest tillgänglighetsanpassade huvudstad till år 2010. Projektet kallades tillgänglighetsprojektet. Stockholms stad hade då som uppdrag att bygga om och utforma kommunen till att göra den så tillgänglig som möjligt för alla individer. Detta genom exempelvis enskilt avhjälpta hinder och nya riktlinjer. Man vet dock inte om målet blev uppfyllt eller inte, då det inte har hållits någon diskussion eller nåtts en slutsats om det. Utöver detta så råder det en generell enighet om att man har gjort ombyggnationer och därmed skapat en så pass tillgänglighetsanpassad stadsstruktur som möjligt. Trots de befintliga lagkraven och riktlinjerna, samt hållbarhetsmålen som Sverige har utlovat att uppfylla, så byggs det fortfarande fel. Det har gått över 13 år sedan tillgänglighetsprojektet avslutades, men man bygger fortfarande fel. Varför bygger man fel? Varför blir det fortfarande en hel del brister, där man inte har tagit hänsyn till funktionsnedsatta individer i stadsstrukturen? Varför fortsätter vi inte bygga Stockholm som världens mest tillgänglighetsanpassad huvudstad? Enligt diskrimineringslagen ska personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ha lika mycket värde och delaktighet i samhället med lika villkor såsom icke-funktionsnedsatta individer har. De ska ha lika rätt att kunna röra och orientera sig runt i ett samhälle obehindrat, såsom icke-funktionsnedsatta individer kan. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur Stockholm stad jobbar med tillgänglighetsfrågan för funktionsnedsatta individer inom stads- och trafikplanering; att kunna bidra kunskap om vilka brister det finns samt hur man kan förbättra sig på det. För att kunna uppfylla syftet så har man använt sig av kvalitativa studier genom litteratur- och fallstudier. Fallstudien består av 6 intervjuer som ägde rum i Tekniska nämndhuset samt styrdokument som Stockholm stad har tagit fram som underlag för tillgänglighetsanpassning och utformning av gatuplanering. Denna studie fokuserar endast på startfasen för projekt. Genom intervjuerna fick man en inblick på hur kommunen jobbar med tillgänglighetsfrågan för funktionsnedsatta individer inom stads- och trafikplaneringen. Vilka hinder dem möts av under projektfasen, samt hur de arbetar med för att kunna förbättra sina brister. Första delen av fallstudien består av granskning och analys av två olika styrdokument som Stockholm stad har tagit fram och använder sig av vid planering av byggnation och underhåll vid allmänna platser. Denna rapport fokuserar på två handböcker som Stockholm stad har skapat och använder sig av. Tekniska handbok för byggande, drift och underhåll på offentlig mark och Stockholm- en stad för alla. Tekniska handboken är inte specifikt inriktad på krav för anpassningar för tillgänglighet och framkomlighet, men innehåller typritningar och krav på utformning som ska följas. Det är en bashandbok som ställer krav och riktlinjer. Den andra handboken, Stockholm- en stad för alla, är en handbok som är specifikt inriktad och utformad för tillgänglighet och framkomlighet på allmän platsmark. Handboken innehåller lösningar och åtgärder av utformning i ute-och innemiljö för funktionsnedsatta individer, men inget krav. Resultaten visar att det finns en del kunskapsbrist och dålig kommunikation mellan kommunen och konsulterna, vilket leder till att man inte tar hänsyn till tillgänglighetsaspekten för funktionshindrade i början av projektfasen. Ett annat problem är att funktionsnedsatta individer är en minoritetsgrupp, vilket innebär att intresset inte är lika aktiv jämfört med de andra utmaningarna såsom miljöfrågor och mobilitetsfrågor. Det leder till med att i slutändan anpassar projekten efter den klassiska normen i slutändan, på grund av låg intresse och behov. Styrdokumenten är bra till grund och tar till hänsyn efter lagkraften, dock krävs det justeringar; både för att kunna styrka betydelsen att det är allas ansvar att ta hänsyn till tillgänglighetsfrågan och involvera funktionsnedsatta individer inom stads-och trafikplaneringen. / In the early 2000s, Swedish politicians had the goal of making Stockholm the world's most accessible capital by the year 2010. The project was called The accessibility-project. The City of Stockholm then had the task of rebuilding and designing the municipality to make it as accessible as possible for all individuals. This is through, for example, individually remedied obstacles and new guidelines. However, it is not known whether the goal was met or not, as no discussion has been held or a conclusion reached about it. In addition to this, there is a general agreement that renovations have been made and thereby created a city structure that is as accessible as possible. Despite the existing legal requirements and guidelines, as well as the sustainability goals that Sweden has promised to fulfill, it is still being built incorrectly. It's been over 13 years since the accessibility project ended, but they're still building wrong. Why are they still building wrongly? Why are there still a lot of shortcomings, where disabled individuals have not been taken into account in the urban structure? Why don't we continue to build Stockholm as the world's most accessible capital? According to the Discrimination rule, people with impaired mobility and orientation must have as much value and participation in society on equal terms as non-disabled individuals have. They must have the same right to be able to move and orient themselves around society unhindered, as non-disabled individuals can. The aim of this study is to get an insight into how Stockholm municipality works with the accessibility issue for disabled individuals in urban and traffic planning; to be able to contribute knowledge about what shortcomings there are and how to improve on them. In order to be able to fulfill the aim, it has been used with qualitative studies through literature and case studies. The case study consists of 6 interviews that took place in the municipality building as well as guidance documents that the municipality has produced as a basis for accessibility adaptation and design of street planning. This study focuses only on the start-up phase of projects. Through the interviews, one gained an insight into how the municipality works with the issue of accessibility for disabled individuals in urban and traffic planning. What obstacles they face during the project phase, as well as how they work to be able to improve their shortcomings. The first part of the case study consists of a review and analysis of two different governing documents that Stockholm municipality has produced and using during planning, construction and maintenance at public places. This report focuses on two handbooks that Stockholm municipality has created and uses. Technical handbook for construction, operation and maintenance on public land and Stockholm - a city for all. The Technical manual is not specifically focused on requirements for adaptations for accessibility and free-movement, but contains type drawings and design requirements to be followed. It is a basic manual that sets requirements and guidelines. The second handbook, Stockholm - a city for all, is a handbook that is specifically oriented and designed for accessibility and free-movement on public spaces and ways. The handbook contains solutions and measures of design in outdoor and indoor environments for disabled individuals, but no requirement. The results show that there is some lack of knowledge and poor communication between the municipality and the consultants, which leads to the fact that the accessibility-aspect for the disabled is not taken into account at the beginning of the project phase. Another problem is that disabled individuals are a minority group, which means that the interest is not active as compared to the other challenges, such as environmental, sustainable and mobility issues and challenges. It leads to the fact that the projects adapt to the classical norm in the end, due to low interest and need. The governing documents are good as a basis and take into account the force of law, however adjustments are required; both to be able to confirm the importance that it is everyone's responsibility to take the accessibility issue into account and involve disabled individuals in urban and traffic planning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-331949 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Tiftikci Celep, Helin |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 23469 |
Page generated in 0.0022 seconds