ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gällande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller föräldrarna. Forskning visar att föräldrars önskan om befrielse från specifika undervisningsinslag för sina barn är ett växande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis från Skolverkets håll. Detta resulterar i att föräldrar väljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor där befrielse utdelas godtyckligt och lättvindigt för att kringgå problematiken, något som bemöts med både ris och ros från forskarnas håll. Utifrån ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag på lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till. Genom en systematisk litteraturstudie uppmärksammas olika lösningar av ovanstående problem med utgångspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rättigheter som väger tyngst. De rättigheter som ställs mot varandra är Skolverkets direktiv om att alla elever skall garanteras en likvärdig och ickekonfessionell utbildning som anammas av skolan, mot den Europeiska konventionens föreskrifter gällande föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran i enlighet med deras religiösa och filosofiska övertygelser. Studien konkretiserar det faktum att en enhetlig lagstiftning lyser med sin frånvaro.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-10610 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Hall, Christopher, Granberg, Patrik |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds