Jag har gjort ett försök att ta reda på vad det är som får ett kön att bryta sig in i ett yrke som så totalt domineras av det motsatta könet. Närmare bestämt vad som i detta fall har påverkat kvinnorna att välja utbildningen/yrket för att bli anläggningmaskinister. Branschers efterfrågan på arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika så. Därför bör vi värna om en mer flexibel arbetsmarknad där fler därigenom får en större möjlighet att pröva på och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna på en mer jämlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utsträckning kommer in på mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men även för de män som vill in i de kvinnodominerade yrkena. Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringen i andel kvinnor i yrket anläggningsmaskinförare samt att belysa några tänkbara förklaringar till denna förändring. Frågorna är många och arbetet gör inte anspråk på att vara heltäckande. Men däremot skall arbetet låta oss möta svaren från personer som valt att bryta tidigare genusmönster och sökt sig en yrkeskarriär i ett yrke där det motsatta könet dominerar. 20 påståenden och frågeställningar har tagits fram och som jag hoppas skall kunna tydliggöra vad som kan vara avgörande för processen att bryta tidigare könsroller i arbetslivet. Påståendena och frågeställningarna har först delats upp i två grupper där de inriktar sig mot valet av utbildning, för att sedan gå över mot valet av att arbeta i ett mansdominerat yrke och till slut mynna ut i några självstående delar. Andelen kvinnor i utbildningen för anläggningsmaskinförare har enl. Byggindustrins yrkesnämnd (BYN) haft en liten ökning mellen åren 2005-2009, undantaget för år 2006 som hade en marginell minskning och år 2007 som därimot hade en kraftig ökning. BYN vill dock reservera sig för exatheten i dessa siffror. Yrket anläggningsmaskinförare har enl. Statistiska centralbyrån (SCB) haft en liten men tydlig ökninga av andelen kvinnor mellan åren 2005-2009. Resultatet av frågeenkäten visar att respondenten själv har gjort sitt val av utbildning och att intresset spelar en stor roll för valet av utbildning och yrkesval. I resultaten påvisas också att svarsalternativen Jag själv och Intresse bekräftar varandra i frågan om vad som påverkat deras utbildningsval. Genom att ambitionen är hög hos politiker, skola och delar av branschen för att nå en större acceptans av kvinnor i yrket, har motstånden nu minskat så pass att kvinnorna har sett det genomträngligt och möjligt för dem att nå yrket och samtidigt ha en rimlig chans att kunna stanna kvar. Enkätsvaren tyder också på en vilja från kvinnorna att visa att yrket även passar kvinnor. Merparten har inte valt utbildning/yrke för att få arbeta vid en mansdominerad arbetsplats. Det visar sig att de söker sig till utbildningen/yrket fast den inte är som de själva önskar med avseende på jämställdhet. De är beredda att själva ändra på utvecklingen utan garantier för att jämställdhetsutvecklingen kommer att gå skyndsamt framåt och påverka deras vardag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-14578 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Larsson, Peter |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds