Inledning: Personalomsättning är ett fenomen som existerar inom de flesta organisationer och är oftast en naturlig del av en verksamhet. Omsättningen kan ses som en indikation av upplevd trivsel på arbetsplatsen och existerande litteratur har tagit fram aspekter som påverkar känslan. Forskningen är dock utförd på en aggregerad nivå vilket innebär att den begränsas av att inte närmare har undersökt individerna bakom de funna sambanden. Genom att undersöka hur en individs bakgrund, egenskaper och livssituation påverkar sambanden anser författarna kunna fördjupa förståelsen angående vad som skapar trivsel och därmed förståelsen för personalomsättning i stort. Syfte: Detta arbete syftar till att nyansera och utveckla vad som annars kan anses vara en statisk förståelse över vad som driver personalomsättning. Genom att göra detta har studien potential att göra litteraturen om personalomsättning något mer komplett. Då studien använder sig av revisionsbranschen som ett användbart studieobjekt är ett bisyfte även att identifiera vad som möjliggör en större trivsel på dessa arbetsplatser samt att skapa större möjligheter för revisionsbyråerna att kontrollera sin personalomsättning. Metod: Denna studie har applicerat ett kvalitativt tillvägagångssätt där redan existerande teorier och forskning av vad som påverkar känslan av trivsel, testats mot den empiriska data som samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är avsedda att bättre kunna fånga individen bakom korrelationen. Slutsats: Studien kommer fram till att det finns mer information att ta hänsyn till än de aspekter som tidigare litteratur tagit fram för att förklara upplevd känsla av trivsel. Vår data indikerar att individen och dennes bakgrund, egenskaper samt livssituation påverkar sambanden som skapar trivsel och därmed viljan att stanna på sin arbetsplats. Vad som får en revisorsassistent att vilja stanna på sin arbetsplats är alltså mer komplicerat än tidigare trott och beaktning måste tas för hur individens unika sammanhang påverkar värderingen av aspekterna. / Introduction: Staff turnover is a phenomenon that exists in most organizations and is usually a natural part of a business. Turnover can be seen as an indication of perceived well-being in the workplace and existing literature has produced aspects that affect the feeling. However, the research is carried out at an aggregated level, which means that it is limited by not having studied the individuals behind the found relationships. By examining how an individual's background, characteristics and life situation affect relationships, the authors consider that they can deepen the understanding of what creates well-being and thus the understanding of staff turnover in general. Purpose: This study aims to nuance and develop, what can be considered to otherwise be a static understanding of what drives employee turnover. By doing so, the study has the potential to make the literature on employee turnover somewhat more complete. Since the study uses the auditing industry as a useful study object, it is also a secondary purpose to identify what increases the level of well-being in these workplaces and thereby create greater opportunities for the audit firms to control their turnover. Method: This study has applied a qualitative approach in which pre-existing theories and research of what influences the feeling of well-being have been tested against the empirical data collected through semi-structured interviews. The interviews are intended to better capture the individual behind the correlation. Conclusion: The study concludes that there is more information to consider than the aspects that previous literature has developed to explain perceived feelings of well-being. Our data indicates that the individual and his or her background, characteristics and life situation affect the relationships that create well-being and thus the desire to stay in their workplace. What makes an assistant at an audit firm want to stay in their workplace is thus more complicated than previously thought and consideration must be given to how the individual's unique context influences the evaluation of the aspects.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-97529 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Nilsson, Pontus, Petersson, Erik |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds