Return to search

HUR GÖR VI NU? EN STUDIE KRING LÄRARES REFLEKTIONER AV ATT MÖTA ICKE-CISPERSONER I SKOLMILJÖ

HUR GÖR VI NU? EN STUDIE KRING LÄRARES REFLKETIONER AV ATT MÖTA ICKE-CISPERSONER I SKOLMILJÖ. HANNA BORGSTRÖM PETROVIC Hanna Borgström Petrovic. Trängsel i uppdraget. En studie av lärares reflektioner av att möta icke-cis elever i skolmiljö. Examensarbete i Sexologi 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle. 2018.Bakgrund: En normkritisk pedagogik och diskurs har de senaste åren implementerats runt om i landets skolor. Trots detta mår ungdomar som är icke-cis betydligt sämre än jämförande grupp av cis- elever. Enligt styrdokumenten ska läraren möta varje elev utifrån deras förutsättningar och behov, men samtidigt skapa goda relationer åt alla håll.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare som arbetar normkritiskt reflekterar och funderar kring synen på läraruppdraget i relation till de elever som inte är cis- personer.Metod: Semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper online med kvalitativ metod. Totalt fyra intervjuer med tre till fyra deltagande legitimerade lärare i varje. Resultat och analys: De intervjuade lärarna var eniga kring uppdraget och att en normkritisk pedagogik bör genomsyra skolan. Stöd finns för detta förhållningssätt i samtliga styrdokument som berör skolmiljön. Komplexiteten består av att även om en lärare gör allt som står i hens makt för att arbeta normkritiskt finns en rad hinder, exempelvis vårdnadshavare med en äldre diskurs i vilken bara två kön finns, kollegor som konstant använder kill- och tjejgrupper. Omklädningsrum som är helt könade samt elever som agerar diskriminerande och ifrågasättande kring könsidentitet. Därtill en rad andra specialbehov som kräver både fortbildningsinsatser och tid som inte finns i en redan fullspäckad arbetsmiljö. Konklusion: Trots styrdokumentens stringens kring värdegrund och normkritik, finns inte enbart en normkritisk diskurs inom ramen för skolmiljön utan en rad äldre diskurser lever kvar, vilka syns i strukturer och handlingar. För de lärare som ämnar leva upp till styrdokumenten och arbeta normkritiskt finns därför en rad hinder. Kring dessa hinder tycks det inte finnas några strukturella lösningar, utgångspunkter eller regler. Det lämnas allt förmycket utrymme i skolans värld till enskilda och personliga lösningar för icke-cis elever. Dessutom finns en total avsaknad av konsekvenser för personer som inte arbetar normkritiskt vilket leder till att allt för stort utrymme för andra diskurser än den normkritiska. Nyckelord: Diskurs, trängsel, script, läroplan, normkritik, lärare / AND NOW THEN? A STUDY MAKES THE LEARNERS`S REFLECTIONS OF MEETING NON-CISPERSONS IN SCHOOL ENVIRONMENTHANNA BORGSTRÖM PETROVIC Hanna Borgström Petrovic. Title. A study of teachers' reflections on meeting non-cis students in the school environment. Degree project in sexuality 30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, 2018.Background: A norm-critical pedagogy and discourse has been implemented throughout the country's schools in recent years. Nevertheless, young people who are non-cis are significantly worse than the comparative group of cis pupils. On the one hand, the teacher will meet each student based on their prerequisites and needs, but on the other hand, create good relationships in all directions.Purpose: The purpose of this paper is to invstigate how teachers who work norm critically reflect and think about the view of teacher assignment in relation to those non-cis students .Method: Semi-structured interviews in focus groups online with qualitative methodology. A total of four interviews with three to four participating legitimate teachers in each.Results and Analysis: The interviewed teachers agreed on the assignment and that norm-critical education should penetrate school. There is support for this approach in all governing documents relating to the school environment. The complexity is that even if a teacher does everything in his power to work normally, there are a number of obstacles, such as guardians with an older discourse in which there are only two sexes, colleagues who constantly use boy- and girl groups. Fully gendered dressing rooms as well as students acting discriminatory and questioning about gender identity. In addition, a number of other special needs that require both training efforts and time that are not in an already packaged work environment.Conclusion: In spite of the strictness of the guideline's string of values and norm criticism, there is not only a norm-critical discourse within the school environment, but a number of older discourses remain, which are seen in structures and actions. For those teachers who intend to live up to the control documents and work normally, there are therefore a number of obstacles. Around these barriers, there appear to be no structural solutions, starting points or rules. It leaves all the available space in the school world to individual and personal solutions for non-cis students. In addition, there is a total lack of consequences for people who do not work normally, which leads to too much room for discourses other than the norm critical.Keywords: discourse, congestion, script curriculum, teachers

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24818
Date January 2018
CreatorsBorgström Petrovic, Hanna
PublisherMalmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.002 seconds