Denna uppsats har som syfte att undersöka hur lärare i religionskunskap, verksamma påhögstadiet eller gymnasiet, kan bemöta islamistisk extremism i klassrummet. Tvåteoretiska premisser har varit vägledande i forskningsprocessen: För det första antaslärare tvingas hantera motstridiga förväntningar på dem när det kommer till att görapraktik av skolans värdegrund. I lärarens uppdrag ingår nämligen de kontrasterandesträvandena att såväl värna om elevernas fri- och rättigheter, som att överföra ochkonsolidera de värden och normer som anses ligga till grund för det svenska samhället.För det andra förmodas lärarnas respektive lösning på denna konflikt påverka deras valav strategier för att bemöta och förebygga islamistisk extremism, samt vilka åsikter debetraktar som islamistiskt extrema. Uppsatsens empiri genererades genom kvalitativaintervjuer med fyra religionskunskapslärare som har erfarenhet av elever som givituttryck för islamistisk extremism i sin yrkesroll. Resultatet visar att lärarnas förebyggandestrategier och förklaringar över radikaliseringsprocessen liknar varandra i högutsträckning. En betydlig spänning finns dock i hur lärarna anser att elever som uttryckerkontroversiella islamistiska åsikter bör bemötas, samt i fråga om vilka yttranden somrespektive lärare betraktar som extrema.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-28435 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Duregård, Hugo |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds