Return to search

Fyra lärares syn på hur läsförståelsen främjar läs- och kunskapsutvecklingen i årskurserna 4-6

SammanfattningFörväntat kunskapsbidrag: Denna undersökning förväntas bidra med en ökad kunskap om hur lärare tillsammans med speciallärare kan stödja elevernas fortsatta läs- och kunskapsutveckling utifrån en god planering gällande läsförståelse och läsförståelsestrategier. Syfte: Syftet med undersökningen är att studera hur undervisande lärare i svenska, samhällsorienterande ämnen, engelska samt naturorienterande ämnen i årskurserna 4-6 planerar och arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier för att främja elevernas fortsatta läs- och kunskapsutveckling.Preciserade frågeställningar: •Vilken betydelse har läsförståelsen i ämnena svenska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen samt engelska enligt respektive undervisande lärare?•På vilka olika sätt kan lärarna få kännedom om huruvida eleverna förstått texterna? •Hur arbetar lärarna för att motivera eleverna till vidare läsning? •På vilka sätt anser lärarna att specialläraren kan finnas som ett stöd i planeringen och utformandet av en undervisning som stöttar samtliga elevers läs- och kunskapsutveckling? Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen knyter an till flera forskare som belyser hur läsförståelsen påverkas av den sociokulturella kontexten liksom hur läsförståelsen utvecklas när eleverna samspelar med andra. Påverkansfaktorer gällande elevernas läsförståelse illustreras genom en modell som innefattar tre delar: läsaren, texten och aktiviteten, vilka är beroende av det sociokulturella sammanhanget. Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där analysen bygger på en fenomenologisk ansats. Valet av metod grundas på forskning kring området. Forskningen belyser hur en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer gör det möjligt att ställa följdfrågor till informanterna få att få välutvecklade svar. Begreppet fenomenologi inbegriper hur forskaren kan utveckla sin förståelse kring ett område med stöd av människors erfarenheter och kunskaper. Eftersom det är lärarnas tankar och åsikter som är av största vikt för resultatet av denna studie är en fenomenologisk ansats relevant. Fyra lärare intervjuades och samtliga intervjuer spelades in för att därefter transkriberas. Resultat: Resultatet av den insamlade empirin baseras på fyra olika teman som identifierades under bearbetningen av materialet. Analysen utgår från samma teman då dessa anses särskilt betydelsefulla i relation till undersökningens syfte. Analysen påvisar hur förförståelsen och motivationen är viktiga faktorer för elevernas läsförståelse och fortsatta kunskapsutveckling. Studien visar även på den sociokulturella kontextens inverkan på elevernas läsförståelse. Informanternas svar genomsyras av hur betydelsefullt det är med gemensamma samtal och diskussioner för att utveckla elevernas läsförståelse och kunskaper inom de olika ämnena. Lärarna menar att det är viktigt att gå igenom ord och begrepp gemensamt. Någon specifik läsförståelsestrategi lyfts inte fram som mer betydelsefull än någon annan men samtliga lärare belyser hur elever kan vara hjälpta av strategin att fokusera på en bit text i taget. Då begränsas läsförståelsen till kortare stycken. Tre av fyra lärare anser att läsförståelsen är betydelsefull i deras respektive ämnen. Däremot poängterar en av lärarna att i de naturorienterande ämnena behöver eleverna inte nödvändigtvis utveckla sina kunskaper genom en god läsförståelse. Denna lärare använder mycket kompletterande material. På så sätt kan eleverna utveckla sina förmågor genom exempelvis filmer eller laborativt material. Tre av fyra lärare ser stora vinster med att ha specialläraren som ett stöd i klassrummet. Då kan specialläraren bland annat fokusera på de elever som behöver stöd i sin läsförståelse och vidare kunskapsutveckling. En av lärarna menar att ett bättre resultat kan skönjas hos elever i behov av särskilt stöd om de arbetar enskilt i ett angränsande rum tillsammans med specialläraren. Specialpedagogiska implikationer: Lärarna uttrycker att de inte har någon gemensam planeringstid med specialläraren. Undersökningen tyder således på vikten av att specialläraren handleder lärarna samt observerar lärare och elever i syfte att utveckla undervisningen. Speciallärarna behöver tydliggöra för lärarna vilket stöd de kan bidra med för att möjliggöra att elevernas läsförståelse utvecklas ytterligare men även hur undervisningen överlag kan blir ännu bättre. Fokus behöver flyttas från åtgärdande insatser till ett förebyggande arbete. Slutsats: Gemensamma diskussioner och samtal ses som framgångsfaktorer beträffande elevernas läsförståelse och vidare kunskapsutveckling. Någon särskild läsförståelsestrategi förespråkas inte av lärarna utan det är beroende på uppgift och individens behov. Däremot anses läsförståelsen vara betydelsefull i samtliga ämnen. Specialläraren behöver stödja lärarna redan i planeringen av undervisningen och på så sätt arbeta mer proaktivt. Nyckelord: diskussioner, läsförståelse, läsförståelsestrategier, sociokulturellt perspektiv

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-30305
Date January 2017
CreatorsAndersson, Emma
PublisherMalmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.002 seconds