Syftet med examensarbetet har varit att analysera fysiologisk litteratur och intervjua fem fotbollstränare från division ett till division tre i Sverige/Danmark om aerob träning i fotbollsklubbar. Den fysiologiska litteraturen har varit vetenskapliga studier om aerob träning och Svenska Fotbollförbundets utbildningslitteratur av Balsom(2003). Här har jag velat jämföra dessa två delar för att sedan kunna uppmärksamma likheter eller skillnader för hur rekommendationerna inom aerob träning ser ut i fotbollen. Den del ligger även till grund för analysen jag har gjort av fotbollstränarnas uttalanden om vad för sorts aerob träning de föredrar att bedriva på sina träningar. Ett annat verktyg jag har använt mig av till analysen av intervjuerna var Bourdieus habitusbegrepp. Det med anledning av att kunna förklara varför tränare använder sig av den specifika träningsmetod de praktiserar och om metoden är hämtad från deras tränarutbildning, annan vetenskaplig litteratur eller utifrån den egna erfarenheten. Till bakgrund i arbetet har jag analyserat och beskrivit dessa tre källorna som ligger bakom tränarnas val av träningsmetod, detta för att ge en ökad förståelse.Sammanfattningsvis blev resultatet av intervjuerna intressant när det började uppstå ett fenomen efter de tre första tränarna. Två av tre tränare vände på den rekommenderade träningen med arbete och vila i relation 2:1 och istället använde sig av en relation på 1:2 i arbete/vila under träningspassen. Intrycket minskades sedan när den fjärde och femte tränaren prioriterade arbete/vila i relation 1:1. Ett sammanband mellan alla tränare var att deras erfarenhet låg till grund för den kunskap de använder för att planera träningen och val av metoder. Slutsatsen blir att dagens träningsmetoder för fotbollsspelare i division 1-3 i Sverige/Danmark byggs utifrån traditionella metoder och den erfarenhet dagens tränare samlat på sig. Tecken på att fotbollstränare inte använder sig av samma träningsmetoder och relation i arbete/vila som tränarutbildningen och vetenskapliga studier rekommenderar finns också. / Bakgrund: Att träna uthållighet med en hjärtfrekvens på 90-95% av max och intervaller på 3-8 minuter har visat sig ge förbättrad aerob effekt. Ökad aerob träning resulterar i längre distans löpt under match, antalet involveringar med bollen och antalet rusher. Det har även visat sig i en del fotbollsligor att det finns ett samband mellan lag i toppen av ligan med en högre VO2 max än resterande lag från botten av tabellen. Den frågeställning jag använder är följande, vad för sorts träning använder fotbollstränare sig av för att förbättra den aeroba kapaciteten, hur ser innehållet i tränarutbildningen ut då det gäller träning i jämförelse med det som den vetenskapliga litteraturen föreslår, hur mäter/kontrollerar tränare belastningen under träningen och var hämtar tränare sin information om aerob träning.Mål/syfte: Huvudmålet för uppsatsen har varit att studera hur fotbollsklubbar bedriver aerob träning. Jag har även velat undersöka vad bakgrunden till valet av träningsmetod är för tränarna. Metod: Till grund för uppsatsen ligger en litteraturanalys baserad på tre olika områden som jag tror kan vara en bidragande faktor för tränarnas val av träningsmetod. De analyserade områdena är vetenskapliga studier för aerob träning, tränarutbildningens litteratur och fotbollens inre liv med dess kulturer och traditioner. För att undersöka hur träningsmetoderna ser ut i praktiken har jag intervjuat fem stycken fotbollstränare från division ett till division tre i Sverige/Danmark. Resultat: Två av fem fotbollstränare i undersökningen prioriterade en relation på 1:2 i arbete/vila på träningen. Tre tränare använde sig av en lika lång viloperiod som arbetsperiod(relation 1:1 i arbete/vila). Samtliga tränare baserade träningsmetoderna på erfarenhet och inte från den information de fått via tränarutbildningen eller andra vetenskapliga studier. Slutsats: En slutsats från studien är att traditionella träningsmetoder lever kvar i dagens moderna fotboll eftersom nutidens tränare väljer att basera sina träningsmetoder på deras egen erfarenhet och inte rekommendationerna från nyare forskning eller utbildning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-30630 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Ivarsson, Nicklas |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds