Return to search

“[I]ngen pallar ju anteckna med papper och penna” - En intervjustudie om digitala eller analoga anteckningar i den digitaliserade svenska skolan

Detta examensarbete ämnar till att svara på frågeställningen: Vilka problem och möjligheter upplever gymnasieelever i samhällsorienterande ämnen, i Malmö, att det finns med att föra anteckningar med hjälp av digitala verktyg jämfört med papper och penna? Motivering till valet av frågeställningen bygger på ett intresse av att se vilka konsekvenser digitalisering av den svenska skolan kan leda till i allmänhet och för anteckningar och lärande i synnerhet. Vår teoretiska förankring och vår metod grundar sig i fenomenografi som synliggör upplevelser av fenomen. Frågeställningen har besvarats utifrån en kvalitativ metod som utgår från intervjumaterial baserat på 10 intervjuer med gymnasieelever som läser samhällsorienterande ämnen i årskurs 3 i Malmö. Vårt resultat visar att möjligheterna med digitala anteckningar är det praktiska och tidseffektiva. Samtidigt som problemen med digitala anteckningar är desto fler. Intervjupersonerna vittnar om att det tar längre tid att tillägna sig information och att störningsmoment från sociala medier är ett dagligt inslag i undervisningen. Ytterligare problem är att de tenderar att transkribera istället för att anteckna med egna ord och att det därför är svårt att bibehålla en struktur och minnas det som antecknats. Möjligheter med papper och penna är att intervjupersonerna upplever att informationen fastnar. De använder sig av muskelminnet och antecknar med egna ord. En annan möjlighet är att det finns färre störningsmoment. Problem som upplevs när analoga anteckningar tas är bristen på rättstavningsprogram och tidsaspekten. Anmärkningsvärt i vårt resultat är att majoriteten av våra intervjupersoner väljer att anteckna på datorn trots att de upplever att de lär sig bäst när de antecknar med papper och penna. Det finns således en obalans mellan anteckningsvalet och det upplevda lärandet. Vår intervjustudie bekräftar tidigare forskning inom området men adderar en faktor som inte tidigare nämnts: undervisningstempots samband med centralt innehåll och digitalisering av skolan. Vår slutsats är att det finns ett strukturellt problem som tvingar elever att välja ett anteckningssätt ofördelaktigt för sitt lärande, samtidigt som lärare tvingas öka sitt undervisningstempo för att hinna med i den välkända stroffträngseln.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-33525
Date January 2020
CreatorsBorring, Olivia, Hörnestig, Alice
PublisherMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0061 seconds