Sammanfattning/Abstract Granat, Therese (2021). För vems ögon? En studie om hur förskollärare dokumenterar stödinsatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att belysa förskollärares erfarenheter av dokumentation, uppföljning och utvärdering av stödinsatser, samt vilka faktorer som kan påverka processen. Vilken syn har förskollärare på dokumentation av stödinsatser? Hur dokumenteras stödinsatser inom förskolans verksamhet? Hur följs dessa stödinsatser upp samt utvärderas? Vilka faktorer påverkar valet av att dokumentera en stödinsats? Teori: Den teoretiska utgångspunkt som arbetet utgår ifrån är det systemteoretiska perspektivet. Men även begreppen diskursen om kvalitet och diskursen om meningsskapande som tolkas i boken ”Från kvalitet till meningsskapande” skriven av Dahlberg, Moss och Pence (2003). Metod: Metoden för att insamla empiri är inspirerad av fenomenologi och innebär att fyra förskollärare deltar i en halvstrukturerad intervju. Som stöd för intervjun används en intervjuguide med frågor för att fånga in studiens alla frågeställningar. Fokus är att ge informanten stort utrymme att fritt delge sin bild kring fenomenet. Intervjuerna är digitala och ljudet spelas in, för att sedan transkriberas i nära anslutning till intervjutillfället. En viss inspiration från hermeneutiken används i tolkningen av empirin. Resultat: Resultatet visar likt den tidigare forskningen, att förskollärare tillämpar flera olika mallar med olika syften för att dokumentera barns utveckling och lärande samt stödinsatser i verksamheten. Förskollärarna har en positiv grundsyn kopplat till att dokumentera stödinsatser, även om det finns olika syften och sätt att använda sig av dokumentation. Ett exempel är att dokumentera stödinsatser utifrån att det ska användas som förskollärarens eget arbetsverktyg eller som ett medel för att möta externa granskningar. De faktorer som förskollärarna upplever påverka processen är bland annat brist på tid för att analysera, följa upp och utvärdera. Men även att utformningen av dokument kan anpassas mer efter förskolan som verksamhet. Det finns även en önskan om ett mer gediget specialpedagogiskt stöd i arbetet med dokumentation. Det finns en viss ambivalens kopplat till vårdnadshavares och barnets roll i arbetet med att dokumentera stödinsatser. Specialpedagogiska implikationer: Förskollärarna i studien lyfter spontant fram flera möjligheter för specialpedagogen att underlätta och utveckla deras arbete med att dokumentera stödinsatser. Eftersom specialpedagogens roll inte är tydlig utifrån våra styrdokument kan förskollärarnas egna idéer för vilket stöd de anser sig behöva vara värdefulla. Det systematiska kvalitetsarbetet berör samtliga nivåer i en organisation och inom detta arbete finns potential för specialpedagogen att fungera som en röd tråd mellan de olika nivåerna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-42630 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Granat, Therese |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds