FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ratificerades av Sverige 1990 och har sedan dess fått avtryck i fysisk planering genom tillämpningen av begreppet barnperspektiv. Malmö stads vision om den barnvänliga staden, ska erbjuda både goda uppväxtvillkor för barn och goda boendemiljöer för barnfamiljer. För att uppnå detta framgår det i översiktsplanerna att både barnperspektivet och barns perspektiv ska beaktas. I beslutsprocesser som i detaljplaner beaktas barnperspektivet vid planering av förskolor och väldigt lite om barns boendemiljöer (Malmö stad, 2012; 2014; 2018). Barnkonventionens tredje artikel som utgör konventionens tyngsta princip, uttrycker att barnets bästa ska sättas i främsta rummet vid alla beslut som berör ett enskilt barn eller barn i grupp. I takt med en ökad urbanisering och en förtätningsstrategi i dagens svenska städer, är det viktigt att samhället värnar om goda uppväxtmiljöer för barn. Bostadsgården är ett stadsrum som krymper i takt med förtätningen, vilket medför att barns plats för lekutrymme och närheten till vuxna och hemmet äventyras. Bostadsgården behöver vara en trygg och tillfredsställande miljö som erbjuder tillräckligt med utrymme för att barn ska kunna leka fritt på gården. Eftersom barnkonventionen blivit svensk lag sedan 1 januari 2020, får den ännu större avtryck vid rättstillämpningen (Unicef, 2020). Detta gör det intressant för studien att undersöka hur planerare beaktar barnets bästa vid planering av bostadsgårdar i Malmö. Studien bygger på tidigare forskning som beskriver bostadsgårdens roll och varför bostadsgården är en miljö som är viktig för barn, men som sedan tar sin grund i barnkonventionens artiklar för att förstå på vilket sätt barnets bästa ska tolkas inom fysisk planering. Vi har valt att definiera barnets bästa vid planering av bostadsgårdar, genom att utgå från följande begrepp: barnperspektivet och barns perspektiv, en god lekmiljö och trygghet. Intervjuer med planarkitekter från Stadsbyggnadskontoret i Malmö, ger studien en bättre förståelse för hur planerare beaktar barnperspektivet i planskedet. Uppsatsens teorier används för att analysera två fysiska projekt, som båda antagits innan konventionen blivit lag. För att få en djupare förståelse för tillämpningen av barnkonventionen i fysisk planering, utgår forskningen även från två offentliga dokument. Därmed tar denna studie fasta på vilka svårigheter det finns med tillämpningen av barnkonventionens artiklar, samt hur dessa ska beaktas vid planering av bostadsgårdar i Malmö. / The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990 and has ever since been imprinted in spatial planning through the application of the concept of child perspective. Malmö city’s vision as the child-friendly city, will offer both, good growing-up conditions for children and good living environments for families with children. To achieve this, the master plans of the city show that both child perspective and children’s perspective should be taken into account. In decision-making processes, detailed plans show that the children's perspective is taken into account when planning preschools but very little about children's living environments (Malmö stad, 2012; 2014; 2018). The third article of the UNCRC, which constitutes the most important principle of the Convention, states that the Best Interests of the Child (BIC) shall be a primary consideration in all decisions concerning an individual child or children in a group. With the increased urbanization and a densification strategy in Swedish cities today, it is important for the society to safeguard good growing-up environments for children. Residential yard is an urban space that shrinks as a result of the densification, which means that children's space for their playing environment, the proximity to adults and the home, is endangered. The residential yard needs to be a safe and satisfactory environment that offers enough space for children to be able to play freely. Since the UNCRC became a Swedish law on the 1st of January 2020, this has an even greater impact in applying the law (Unicef, 2020). This makes it interesting for the study to examine how planners consider BIC when planning residential yards in Malmö. Previous research describes the role of the residential yard and why this environment is especially important for children. We have chosen to define BIC when planning residential yards by using the following concepts: the child perspective and children's perspective, a good playing environment and the security. Through interviews with planning architects from Malmö’s City Planning Office “Stadsbyggnadskontoret”, this study achieves a better understanding for how planners consider child perspective in the planning process. The theories for this research have been used to examine two physical projects, which both were approved before the UNCRC became a law. In order to achieve a deeper understanding of the difficulties in applying the UNCRC in spatial planning, the research is also applying two public investigations. By that, the study focuses on what difficulties there are with the application of the articles of the UNCRC and how these should be taken into account when planning residential yards in Malmö.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-42978 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Abdul, Jenny, Emini, Shpetim |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds