I Sverige har socialtjänsten det primära ansvaret för att erbjuda stöd åt utsatta för våld i nära relation. Initialt bör en riskbedömning av den utsattas situation genomföras för att kartlägga stödbehovet. Hur riskbedömningar genomförs varierar mellan verksamheter vilket kan påverka hur ärendet hanteras i senare skede. Enligt rekommendation bör därför bedömningen utföras i enlighet med en standardiserad metod. Syftet med den här undersökningen är att bidra med ökad kunskap om riskbedömningsverktygen FREDA och SARA:SV förmåga att upptäcka särskild sårbarhet och olika sociala grupper i arbetet med våld i nära relation. Genom en kvalitativ, deduktiv metod används tematisk analys för att undersöka innehållet i bedömningsverktygen utifrån ett intersektionellt perspektiv med målet att belysa huruvida olika sårbarhetsfaktorer och sociala grupper synliggörs. Analysen resulterade i fyra teman, 1) olika parters sårbarhet, 2) social sårbarhet, 3) relationell sårbarhet, samt 4) verktygens komplexa objektivitet. Resultatet visar att en variation av sårbarhetsfaktorer tas i beaktande vid bedömning, om än i förhållandevis liten utsträckning. Dessa är dock framför allt aktuella i samband med förövaren och bedömningen av risk för fortsatt våldsutövning i nära relation. Därtill diskuteras huruvida verktygens neutrala formuleringar enbart har en inkluderande effekt eller om den också riskerar att osynliggöra grupper med särskilda behov. / In Sweden, social services have the primary responsibility for providing support to victims of domestic violence. Initially, a risk assessment of the victim's situation should be carried out to identify the need for support. The way in which risk assessments are carried out varies between services, which may have an impact on how the case is managed at a later stage. Therefore, as recommended, the assessment should be carried out in accordance with a standardised methodology. The aim of this study is to contribute with increased knowledge about the risk assessment tools FREDA and SARA: SV's ability to detect particular vulnerability and different social groups in the work with domestic violence. Through a qualitative, deductive method, thematic analysis is used to investigate the content of the assessment tools from an intersectional perspective with the aim of highlighting whether different vulnerability factors and social groups are made visible. The analysis resulted in four themes, 1) vulnerability of different parties, 2) social vulnerability, 3) relational vulnerability, and 4) the complex objectivity of the tools. The results show that a variety of vulnerability factors are taken into account when assessing, albeit to a relatively small extent. However, these are particularly relevant in connection with the perpetrator and the assessment of the risk of continued domestic violence. In addition, it is discussed whether the tools' neutral wording only has an inclusive effect or whether it also risks making groups with special needs invisible.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-55582 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Anna, Johansson, Petra, Veres |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för kriminologi (KR) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0154 seconds