Return to search

Kriminalvårdens arbete mot organiserad brottslighet

Syftet med studien har varit att med hjälp av intervjuer och enkäter undersöka hur Kriminalvården arbetar mot organiserad brottslighet. Uppsatsen fokuserar på tre frågeställningar; 1) varför det finns skäl för Kriminalvården att identifiera personer med koppling till organiserad brottslighet, 2) enligt vilka kriterier en sådan identifiering sker samt 3) vilka särskilda åtgärder som riktas mot dessa individer. Organiserad brottslighet har funnits i någon form under alla tider men har på senare år fått ett allt större utrymme i såväl media som inom politiken. Det förefaller finnas en allmän uppfattning om organiserad brottslighet som ett växande hot mot det svenska samhället. Regeringen iscensatte 2006 en nationell mobilisering mot organiserad brottslighet, en satsning som visat sig vara förhållandevis framgångrikt med att lagföra personer för brott. Satsningen har således inneburit fler intagna inom Kriminalvården med koppling till organiserad brottslighet. Undersökningen baseras på en intervjuundersökning med fyra anställda inom Kriminalvården, samt en kompletterande enkätundersökning bestående av 24 enkäter. Urvalet består av representanter från flertalet verksamhetsgrenar inom myndigheten, bl.a. anstalt, häkte, frivård, underrättelsetjänst, programverksamhet, Riksmottagningen och Placeringsenheten. De resultat som framkommit i undersökningen visar att Kriminalvårdens behov av att identifiera intagna med koppling till organiserad brottslighet främst är säkerhetsmässiga. Det handlar här om en ökad risk för hot och våld, ökad risk för rymning och fritagning, ökad risk för fortsatt kriminell brottslighet och en risk för etablering och nyrekrytering. Såväl enkät- som intervjuundersökningen vittnar om att synen på organiserad brottslighet skiljer sig inom myndigheten. Bland de mest frekvent återkommande kriterierna vid identifiering av intagna med koppling till organiserad brottslighet ses (1) graden av organisation, (2) etableringsgrad, (3) antalet medlemmar, (4) brottets beskaffenhet, (5) koppling till internationell verksamhet samt (6) strävan efter ekonomisk vinning. Kriminalvården har idag relativt få insatser som särskilt riktar sig till intagna med koppling till organiserad brottslighet. Ett av myndighetens viktigaste redskap är möjligheten att placera och differentiera intagna i denna kategori. Utöver detta finns även ett samarbete med Exit, ett särskilt behandlingsprogram, ett förbud mot exponering av tillhörighet och en restriktivitet gällande permissioner och utslussningsmöjlighet.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-14329
Date January 2011
CreatorsFärdigh, Andreas
PublisherMittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds