Usability is a concept that describes the extent to which users can achieve specific goals with effectiveness, efficiency, and satisfaction in a specific context. Despite that many studies have been written about usability and usability tests, surprisingly few have explored how organizations work with usability knowledge. Since previous studies have indicated that usability issues are commonly encountered the purpose of this study is to increase usability knowledge among software developers within organizations by analyzing which obstacles are in the way of spreading usability knowledge and how it is possible to counteract these. Six software developers in organizations have been interviewed about their experience with usability knowledge for this study. The result of the study shows that the respondents’ organizations prioritized usability knowledge lower than technical knowledge for dissemination of knowledge, which meant that software developers had to take almost all initiatives to learn about usability themselves. When opportunities did present themselves for dissemination of usability knowledge the respondents were not made aware of it by their superiors or upper management. Usability knowledge also becomes outdated quickly which leads to failures in many attempts to create common knowledge databases within this area of expertise. The software developers interviewed indicated that some of the most informative moments for usability knowledge were direct observation of end users. Despite this they were very rarely given the opportunity to personally participate in these activities because of how difficult it is to convince both supervisors and end users that it is a rewarding activity for all involved parties. The obstacles to spreading usability knowledge that were identified were categorized in accordance with the SECI-model, namely Socialization, Externalization, Combination and Internalization. The study contributes with knowledge that the SECI-model can successfully be utilized to identify deficiencies and lost potential among knowledge creating moments for usability. The study also presents an explanation to that dissemination of usability knowledge is prioritized lower than technical knowledge in the form of selective functional stupidity, an unwillingness to critically reflect about difficult questions in order to maintain productivity and suppress insecurity within a specific area. Furthermore the study presents explanations to why usability knowledge is difficult to teach based on the theory of tacit and explicit knowledge. Since usability knowledge is contextually dependent as well as hard to formulate and generalize it is difficult to translate it from tacit to explicit, which makes many knowledge creating moments within the subject fail. Finally a number of recommendations are presented for counteracting the identified obstacles to spreading usability knowledge and thereby achieve the purpose of increasing usability knowledge among software developers within organizations. / Användbarhet är ett begrepp som beskriver hur ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande någonting är att använda. Trots att många studier har utforskat användbarhet och användbarhetstester är förvånansvärt lite skrivet om hur organisationer arbetar med användbarhetskunskap. Eftersom tidigare studier indikerat att användbarhetsproblem är vanligt förekommande är syftet med denna studie att öka användbarhetskunskap bland mjukvaruutvecklare inom organisationer genom att analysera vilka hinder som finns mot att sprida användbarhetskunskap och hur man kan arbeta för att motverka dessa. Sex mjukvaruutvecklare inom organisationer har intervjuats för denna studie om deras erfarenheter av användbarhetskunskap. Studiens resultat visar att respondenternas organisationer prioriterade användbarhetskunskap lägre än tekniska kunskapsområden för kunskapsspridning, vilket gjorde att mjukvaruutvecklare själva fick ta nästan alla initiativ för att lära sig om användbarhet. När det väl fanns möjlighet för kunskapsspridning inom användbarhet fick respondenterna inte vetskap om detta från chefer eller ledning. Användbarhetskunskap blir dessutom lätt utdaterad vilket gör att många försök inom organisationer till att skapa gemensamma kunskapsdatabaser för området misslyckas. Mjukvaruutvecklarna som intervjuades indikerade att några av de mest lärorika tillfällena för användbarhetskunskap var direkta slutanvändarobservationer. Trots detta gavs det väldigt sällan möjlighet för dem att personligen delta i dessa aktiviteter på grund av hur svårt det är att motivera både slutanvändare och chefer att det är en givande aktivitet för alla parter. De hinder som identifierades mot att sprida användbarhetskunskap kategoriserades enligt SECI-modellen, dvs. Socialisering, Externalisering, Kombinering och Internalisering. Studien bidrar med kunskap om att SECI-modellen framgångsrikt kan användas för att identifiera brister och förlorad potential bland kunskapsskapande moment för användbarhet. Studien presenterar också en förklaring till att kunskapsspridning inom användbarhet prioriteras lägre än teknisk kunskap i form av funktionell dumhet, en ovilja att kritiskt reflektera över svåra frågor för att hålla produktivitet uppe och osäkerhet nere inom ett specifikt område. Vidare presenterar studien också förklaringar till varför användbarhetskunskap är svårt att lära ut utifrån teorin om tyst och explicit kunskap. Eftersom användbarhetskunskap är kontextuellt beroende, svårformulerad och svårgeneraliserad är det svårt att översätta den från tyst till explicit, vilket gör att många kunskapsskapande moment inom ämnet misslyckas. Slutligen presenteras ett antal rekommendationer för hur man kan motverka de hinder som identifierats mot att sprida användbarhetskunskap och på så vis uppnå syftet att öka användbarhetskunskap bland mjukvaruutvecklare inom organisationer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-45239 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Berglund, Sebastian |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för informationssystem och –teknologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds