Föreliggande studie har genom nio semi-strukturerade kvalitativa intervjuer undersökt utredares, förundersökningsledares samt åklagares upplevelser och erfarenheter inom Polismyndighetens utredningsarbete, vad gäller sexuellt digitalt våld mot barn (under 18 år). Detta för att eventuellt kunna identifiera möjliga utvecklingsområden inom utredningsarbetet vad gäller att skicka oönskade nakenbilder samt att otillåtet sprida nakenbilder på någon annan. Detta då uppklaringsandelen i relation till antalet anmälningar vad gäller dessa brott kan anses vara låg. Således blev praktikers upplevelser och erfarenheter av arbetsprocessen samt om och i sådana fall hur de påverkas av att arbeta med sexuellt digitalt våld centralt. Resultatet påvisar att praktikerna lyfter flera aspekter av sitt arbete såsom bra ledarskap, utformningen av arbetsgrupper samt snabba samarbeten som välfungerande moment i utredningsarbetet. Flera utvecklingsområden framkom även där det bland annat efterfrågas klarare riktlinjer, samt mer metodstöd, kunskap och utbildning inom området för att öka effektiviteten i arbetet. Exponeringen i deltagarnas arbete med sexuellt digitalt våld mot barn, tillsammans med den stress praktikerna upplever utifrån deras arbetsbelastning, erfars bidrar till en negativ påverkan och minskad arbetskapacitet. Dock belyses att stöd och hjälp finns att tillgå som motverkar den negativa påverkan. Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning inom området samt i relation till organisationsteori. / The present study has, through nine qualitative semi-structured interviews, examined investigators’, requisitors’ and prosecutors’ experiences of the police authority's investigative work regarding sexual digital violence against children (under age 18). The study aimed to identify areas of development within the investigative work regarding receiving unwanted nude images and unauthorized spreading of nude pictures of others. This because of the low crime clearance rate of reported crimes. Thus practitioners’ experience of their work process, including if and how they were affected by working with sexual digital violence, were essential. The results from the interviews highlighted several aspects of the work such as good leadership, team design, and rapid collaborations as well-functioning components. Several areas of development also emerged such as clearer guidelines, increased methodological support, increased level of knowledge, and education, to increase the work efficiency. The exposure to sexual content in the participants' work combined with the stress derived from their workload was experienced to contribute to a negative impact and reduced work capacity. However, it was highlighted that support and help was available to lessen the negative impact. The study's results were discussed based on previous research in the field and in relation to organizational theory.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-74793 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Markfjärd, Cecilia, Mehanna, Diana, Olofsson, Jennie |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds