Denna studies övergripande syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i skolutveckling genom sitt uppdrag som kvalificerad samtalspartner i handledning, samt vilka hinder och möjligheter de möter i sin handledande praktik. Studiens teoretiska ramverk är teorin om praktikarkitekturer och begreppen talandet, görandet och relaterandet används som ett teoretiskt ramverk genom hela studien. Studiens metod är av kvalitativ karaktär och vår empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma från förskolan till gymnasiet. Vårt resultat visar att förutsättningar för handledning kan skapas genom att kommunicera syfte, mål, förväntningar och roller med de handledda vilket skapar goda förutsättningar för specialpedagoger att bedriva skolutveckling. Faktorer som vårt resultat visar påverkar specialpedagogens handledande roll i skolutveckling är förutsättningar för tid, förståelse för begreppet handledning, samarbete med skolledning och klargörande av förväntningar. Resultatet visar att specialpedagoger använder stor del av sin tid till att bedriva kvalificerade samtal och kompetens om hur dessa samtal ska genomföras lyfts fram. Samtliga specialpedagoger uppfattar att de i kvalificerade samtal förväntas vara experter vilket påverkar dem om samtalen antar en rådgivande eller reflekterande form. Förväntningar på specialpedagogens roll i skolsystemet påverkar och påverkas av relationella arrangemang, göranden samt hur man talar om handledningens syfte i skolans organisation i ett förebyggande och främjande arbete. Forskningsläget gällande den specialpedagogiska handledningen visar att ämnet är komplext och att begreppet handledning får olika betydelser i olika sammanhang. I högskoleförordningen står att specialpedagogen ska vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda. Då begreppet handledning ej står tydligt framskrivet i högskoleförordningen skapar det en otydlighet vilket medför att det skapas motsägelsefulla krav på specialpedagogen. Praktikens oklarheter om specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner påverkar således det nödvändiga samarbetet mellan pedagoger och skolledare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-99839 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Larsson, Linda, Thorin, Marie |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds