I den här statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med både över- och mellanstatlighet, folkrättsliga hänsynstagande gällande erkännandefrågor om nybildade stater. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrättsliga hänsyn i officiella uttalanden genom två förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet är även att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som är konstruerad att förklara staters agerande, på en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras på primära källor, såsom EU:s officiella hemsida och sekundära källor, såsom nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjälp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssätt. Utredningen påvisar realistiska och idealistiska särdrag i EU:s offentliga argumentation gällande Krims folkrättsliga och statsrättsliga kriterier. Med detta sagt var det ingen av teorierna som lyste starkare än den andre, vilket är ett unikt resultat. Utredningen visar även att teorierna kan förklara EU:s argument i erkännandeprocessen. I dessa argumentationer fanns både maktpolitiska och folkrättsliga hänsynstaganden att hämta. Ett av syftena var även att pröva Ekengrens analysschema som är uppbyggt i fyra delar där samtliga delar tillämpades i denna undersökning. Trots att modellen inte var avsedd för organisationer så blev alla frågor i analysschemat besvarade.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-26040 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Burazor, Dejana |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0065 seconds