The purpose of this study is to examine how white-collar workers are affected by working borderless, that is, work that is flexible in relation to time, space, and organizational borders. The research questions address the workers experience of the boundless work, how it affects their relationship between working life and private life, and how it affects their organizational and social work environment. The study is qualitative. Semi-structured interviews have been conducted with eight individuals working in white collar work with the possibility to work in other spatial forms than at their specific workplace. The theoretical framework chosen as a tool for analyzing the results is; Sennetts (2000) theory about flexibility, Karasek and Theorells (1990) Demand-Control-Support-model and parts of Goffmans (2014[1959]) dramaturgical perspective. The results show that the borderless work has both pros and cons for the employee, the benefits being that it can contribute to a better balance between working life and private life for the employee. The disadvantages mainly concern the prolongation of working hours and the fact that, with the new information and communication technology development, it may be difficult for the employee to distance himself from work. The results also show that within the borderless work there may be lack of clear requirements as well as control of the employee. When combined with a borderless working time, that can lead to a pressured situation for the employee. / Syftet med denna studie är att undersöka hur individer inom tjänstemannasektorn påverkas av att arbeta gränslöst, det vill säga arbete som är flexibelt i förhållande till tidsmässiga, rumsliga och organisatoriska gränser. Frågeställningarna behandlar individernas upplevelse av det gränslösa arbetet, hur det påverkar deras relation mellan arbetsliv och privatliv samt hur det påverkar deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta individer som arbetar inom tjänstemannasektor och har möjlighet att arbeta i andra rumsliga former än på sin specifika arbetsplats. Det teoretiska ramverk som valts ut som verktyg för att analysera resultatet är; Sennetts (2000) teori om flexibilitet, Karasek och Theorells (1990) krav/kontroll/stöd-modell samt delar av Goffmans (2014[1959]) dramaturgiska analysmodell. Resultaten visar att det gränslösa arbetet har både för- och nackdelar för arbetstagaren. En fördel är att det kan bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv för arbetstagaren. Nackdelarna rör främst att arbetstiden ofta förlängs samt att det i och med den nya informations- och kommunikationsteknologiska utvecklingen kan vara svårt för arbetstagaren att distansera sig från arbetet. Resultaten visar även att det inom det gränslösa arbetet kan råda brist på tydliga krav samt kontroll på arbetstagaren, när detta kombineras med en gränslös arbetstid kan det leda till en pressad situation för arbetstagaren.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-37369 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Kroné, Nelly, Gauffin, Oscar |
| Publisher | Södertörns högskola, Sociologi, Södertörns högskola, Sociologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds