Goodwillposten är ett mycket omdebatterat område inom redovisningen då värderingsmetoderna som tillämpas har stora inslag av subjektiva bedömningar. I Balans belyser Lennartsson börsens krav på ökad transparens inom området och vid tillämpningen av IAS 36, där Buisman även konstaterar att standarden tillåter stora inslag av subjektivitet[1]. En undersökning gjordes av Carlin och Finch 2008 då de granskade 105 australienska företag och deras val av diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövning av goodwill. Man valde att med hjälp av CAPM räkna fram teoretiska diskonteringsräntor för varje enskilt företag, dessa jämfördes med företagens redovisade diskonteringsräntor för att undersöka om räntenivån var satt på en opportunistisk nivå för att påverka det redovisade resultatet. Med detta som grund anser vi att det är av intresse att studera om det finns ett bakomliggande opportunistiskt beteende hos företagen noterade på OMX Large Cap vid nedskrivningsprövning goodwill. Problemformuleringen avser att besvara om svenska koncerners redovisade diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövning av goodwill skiljer sig i jämförelse med externa uppskattningar av densamma beräknade med hjälp av CAPM. Syftet med undersökningen är att studera om företagen använder diskonteringsräntan som styrinstrument vid nedskrivningsprövning av goodwill. Totalt uppfyllde 20 företag av 56 möjliga på Stockholm OMX Large Cap 2011 urvalskriterierna. Av de 20 företag som var med i undersökningen redovisade 7 en diskonteringsränta som avvek med mer än 150 räntepunkter under den teoretiska diskonteringsräntan, 11 företag höll sig inom spannet på +/- 150 räntepunkter från den teoretiska diskonteringsräntan samt att 2 företag redovisade en diskonteringsränta som avvek med mer än 150 räntepunkter över den teoretiska diskonteringsräntan. Resultatet visar att hos 9 av 20 företag skiljer sig diskonteringsräntan från externas bedömningar av densamma. De 9 företag med en diskonteringsränta som avvek med mer än 150 räntepunkter från den teoretiska diskonteringsräntan anses ha en ränta som är satt till en opportunistisk nivå, dock vet vi ej vilka incitament som ligger till grund för de avvikande räntesatserna. Vad som kan vara en intressant faktor att se till vid kommande studier är hur bonus- och incitamentsprogram är utformade hos företagen och om det går att utläsa ett beteendemönster för respektive program. [1]Lennartsson, R i Balans nr 2/2011 ”Noteringar: Börsen kräver ökad transparens kring goodwill”
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-9254 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Holmberg, Hanna, Forselius, Lovisa |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds