Return to search

Att förbereda kirurgi på ett säkert sätt : sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån en checklista för preoperativa förberedelser. En kvalitativ intervjustudie.

Hälso- och sjukvården anses vara en högriskverksamhet som traditionellt sett saknar en utbredd säkerhetskultur liknande flygindustrins, vilken under en längre tid har arbetat med standardiserade arbetssätt för att förbättra säkerheten. För att undvika vårdskador och för att utveckla och kvalitetssäkra patientsäkerheten är det viktigt med fortsatt förbättringsarbete inom vården. En viktig checklista inom sjukvården är WHO:s checklista för säker kirurgi, som lanserades år 2008, och som har minskat mortalitet och postoperativa komplikationer avsevärt. Forskning har dock visat att checklistor inom perioperativ vård inte alltid används på ett korrekt sätt, delvis på grund av implementeringssvårigheter. På det för studien aktuella regionsjukhuset i Sverige används en preoperativ checklista för att säkerställa att patienten förbereds på rätt sätt inför operation. En mätning på den preoperativa enheten visade dock att 30 procent av patienterna hade en eller flera brister i de preoperativa åtgärderna. Det är viktigt då ofullständiga förberedelser inför kirurgi ökar postoperativa komplikationer och bidrar till ökad mortalitet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån denna preoperativa checklista. En kvalitativ ansats valdes som metod, där två fokusgruppsintervjuer med totalt nio sjuksköterskor från två kirurgiska avdelningar genomfördes. Deltagarna var vana vid att arbeta med den preoperativa checklistan. Intervjuerna genomfördes som en semistrukturerad intervju med hjälp av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet. I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Preoperativ checklista som arbetsredskap, Den preoperativa checklistans utformning och användbarhet samt Implementering och delaktighet. Slutsatsen är att sjuksköterskorna upplever den preoperativa checklistan som ett viktigt hjälpmedel för dem i den kliniska vardagen. Sjuksköterskorna upplever osäkerhet gällande hur, när och varför en del moment i checklistan utförs. Det fanns en tydlig koppling mellan deras erfarenhet och kunskap om preoperativa förberedelser och hur de upplevde att arbeta med checklistan. Då flera av sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet kring hur checklistan används har troligtvis implementeringen varit bristfällig. Studien visar med tydlighet att kliniskt verksamma sjuksköterskor önskar och skulle föredra checklistan i elektroniskt format. / Providing healthcare is a process that involves many risks, and unlike the airline industry which for some time has been using standardized approaches to improve safety, it lacks a widespread culture of risk management. Continual focus on improvement is necessary if risks are to be minimized and patient safety is to be assured. An important checklist in health care is the World Health Organization’s checklist for safe surgery, which was launched in 2008. It has been shown to have significantly reduced postoperative mortality and complications. Studies have shown however that checklists in perioperative care are not always used properly partly because of implementation difficulties. The Swedish regional hospital in this study has a preoperative checklist to ensure that patients are properly prepared for surgery. A study conducted in the preoperative unit of the hospital showed that 30 percent of patients had one or more deficiencies in preoperative preparation, as defined by the checklist. It is important because incomplete preparations for surgery increase postoperative complications and contribute to increased mortality. The aim of this study was to describe nurses' experiences of working with the preoperative checklist. The chosen method was a qualitative approach in which two focus group interviews with nine nurses from two surgical departments were held. The nurses were accustomed to working with the preoperative checklist. The interviews were conducted with an interview guide with semi-structured questions. Qualitative content analysis was used to analyse the material. The results identified three main categories: The preoperative checklist as a working tool, The preoperative checklist design and usability, and Implementation and participation. In conclusion, it was shown that nurses value the preoperative checklist as an important aid for them in everyday clinical practice, but that they were unsure about how, when and why some of the elements of the checklist were to be carried out. There was a clear link between nurses' experience and knowledge regarding the preoperative preparations and how they experienced working with the checklist. As several of the nurses experienced uncertainty about the usage of the checklist this may show that the implementation process was inadequate. The study also clearly showed that clinically active nurses would prefer to use the checklist in an electronic form.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-2708
Date January 2017
CreatorsHelge, Johanna, Naredi, Sofie
PublisherSophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0023 seconds