Return to search

Psykisk ohälsa och anställningstrygghet : På en allt mer flexibel arbetsmarknad

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden.  Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan. Således kan vi dra slutsatsen att samtliga kontrollvariabler har en betydelse vad gäller det psykiska välbefinnandet, dock är det viktigt att beakta att det enbart är kön, månadslön och huruvida man är samboende som enligt resultatet har visat sig vara signifikanta.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-112055
Date January 2014
CreatorsKatarina, Jevtic, Stephanie, Saliba
PublisherStockholms universitet, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds