Denna studie använder sig av fokusgrupper för att undersöka hur utrymmet för HBTQ-frågor förhandlas fram i de tre besökta skolornas fritidshem. Deltagarna diskuterar hur ett HBTQ-arbete kan se ut under fritidshemmens förutsättningar, vilka hinder som kan finnas samt kopplingarna mellan genus och sexualitet som deltagarna gör. Teorier om performativt kön och hegemonisk maskulinitet ligger till grund för tolkningarna som görs. I samtalen framkommer att HBTQ inte varit del av deltagarnas grundutbildning eller kompetensutveckling och att de inte heller ser det HBTQ-arbete som sker vid skolorna. I samtalen uttrycks också en tydlig polarisering mellan elever av utomnordisk härkomst och etniska svenskar. Denna polarisering föreslås av författaren vara ett sätt att försvara att verksamheten inte lyfter HBTQ-frågor då man genom passivitet positionerar sig som neutral och tolerant då man inte vill distansera vårdnadshavare med utomnordisk bakgrund som man antar skulle ifrågasätta att man lyfte ämnet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-131128 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Kallander, Björn |
| Publisher | Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0036 seconds