Den här uppsatsen i historisk geografi består av en jämförelse av Julitas och Tyresös storjord-bruk, två gods i östra Mellansverige. Syftet är att undersöka hur lokala och globala geografiska förutsättningar påverkade organisation, produktionsinriktning och lönsamhet hos storjordbruk under 1910- och 1920-talet, detta för att skapa en djupare förståelse för geografins betydelse i jordbrukets anpassning till industrisamhället. Källmaterialet består av gårdsräkenskaper, hä-radsekonomiska kartor och brevkorrespondens mellan Tyresös ägare och inspektor. Uppsatsen använder en kombination av klassisk jordränteteori och Chayanovs begrepp bondeekonomi. Vidare utgår uppsatsen från att miljön är ett resultat av ömsesidig samverkan mellan natur och människa. Uppsatsen använder sig av Hägerstrand konceptualisering av landskapet som ett fil-ter, där konceptet förklarar Julitas och Tyresös skilda förutsättningar att utforma jordbruks-landskapet för en effektiv produktion. Geografin, både den lokala på godset och den globala med avstånd till marknader, visar sig ha stor betydelse för organisation, produktionsinriktning och lönsamhet. Julita visar sig vara mer lönsamt än Tyresö, trots att båda godsens lönsamhet sjunker under 1920-talet. Brevkorrespondensen visar att Tyresös ägare Lagergrens stånds-mässiga livsstil står i konflikt med en rationell jordbruksdrift.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-217661 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Ericsson, Pontus |
| Publisher | Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds