Uppsatsen avhandlar hur gymnasielärare sinsemellan konstruerar föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar av sexuell karaktär i sociala medier. Av detta syfte följer två frågeställningar: Vilka föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar i sociala medier ger gymnasielärarna uttryck för i relation till genusnormer? Hur förhåller sig dessa föreställningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrån att utsättas för kränkande behandling? Nätkränkningar av sexuell karaktär mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ”normalt” respektive ”avvikande” beteende för flickor respektive pojkar. Därför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom föreställningar om ”normalitet” och ”avvikelse” (åter)skapas i interaktion bygger uppsatsen på tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielärare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jämn könsfördelning. Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys, vilken åskådliggjorde att samtliga deltagare är väl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lärare, rektor, kurator, polis och föräldrar. Samtidigt förekommer skillnader i lärarnas bedömningar av kränkningars konsekvenser; medan sårbarhet och rädsla beskrivs som en normal och förväntad reaktion hos utsatta flickor, antas utsatta pojkar stävja sina känslomässiga reaktioner och utkräva fysisk hämnd. Samtliga grupper tillskriver ovillkorligen flickor ”offerstatus”, men gör motstånd mot epiteten ”utsatt” och ”offer” i fall den utsatte eleven är en pojke. En första slutsats är således att frågan om vem som är att betrakta som ett offer är förhandlingsbar. Vidare framkom uppfattningar om skillnader i allvaret i fall med kvinnliga respektive manliga gärningspersoner; när flickor hänger ut varandra med bilder/kommentarer av sexuell karaktär i sociala medier utgör det ”kränkningar” medan samma beteende riktat mot en flicka från en pojke utgör ”sexuella trakasserier”. En andra slutsats är därför att även vad lärarna betraktar som ett brott är förhandlingsbart. Att lärare således gör åtskillnad mellan olika beteenden beroende av vem som utsätts är att upprätthålla föreställningar bland elever om att vissa typer av kränkningar betraktas som mer oskyldiga än andra, vilket står i kontrast till skolans värdegrund.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-98546 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Jonsson, Adam |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0969 seconds