ADHD var ett intresseväckande fenomen i den pedagogiska och specialpedagogiska debatten genom att det som företeelse ökade i den svenska grundskolan. Studiens syfte var att genom en kritisk diskursanalys problematisera samt analysera, om och hur låg- och mellanstadielärare bidrog till konstruktionen av fenomenet ADHD vid en grundskola. Uppsatsen tog sin vetenskapsfilosofiska utgångspunkt i kritisk realism och använde begrepp samt tillämpliga delar från Bourdieus och Foucaults teoribildningar. Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, gavs en möjlig ansats till förståelse för fenomenet. På fältet etablerade fenomenet förhållanden vilka konstituerade och uppehöll en efterfrågan på diagnostisering, medicinering tillika kategoriska pedagogiska- och specialpedagogiska modeller. Detta ägde särskilt rum när behovet av struktur och ordning uppstod i klassrummet samt när lärare upplevde stress och otillräcklighet i sin yrkesutövning. Hos gruppen av informanter var denna efterfrågan på diagnoser uttalad och utbredd samtidigt som den tonades ned i betydelse. I denna studie framfördes synpunkten på att en hegemonisk diskursordning uppehållen av bland annat normaliserande makt fann sin tillämpning inom olika sociala nivåer av organisationen. Normalitetsdiskursen var bland annat iklädd medicinska, psykiatriska, psykologiska men även pedagogiska och specialpedagogiska attribut beroende på vilket ärende som fanns på agendan och vilka agenter som närvarade. Genom ett ingrepp i elevens identitet förflyttades vederbörande in i en abnormitet vilken verkställdes genom medlemskapet i den exkluderade gruppen kallad de här barnen. Det pedagogiska samtalet hos grundskollärarna angående eleverna uppehöll sig ofta kring fenomenet vilket i sig tjänade som normbildare och stabilisator av hierarkiska maktstrukturer på fältet. De krafter som gjorde att detta förhållande uppstod i organisationen gick att studera diskursivt. Studien gav en möjlig tolkning vilken kunde vara fruktsam i lärares strävan efter förståelse för och därmed möjlighet att omkonstruera sin pedagogiska och specialpedagogiska yrkesroll.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-106925 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Nordberg, Rickard |
| Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds