Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten går het idag om vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valt att fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid en kreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändras om Sverige väljer att införa en frivillig revisionsplikt för de små aktiebolagen? I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på revision för små aktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet upp kostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslå revisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång ville man göra en grundligare undersökning på frågan. I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning och vilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning revisionen har betydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommit kring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren. Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittat genom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ”Album”. Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metod försökt att lösa vår problemformulering. Detta genom att göra intervjuer med fyra kreditgivare från olika banker. Våra intervjuer gjordes på kreditgivarnas arbetsplats. Vi har i vår slutsats kommit fram till att kunden och upplysningscentralen eller bolagsverket är den vanligaste källan till information om företaget vid en kreditgivning. Återbetalningsförmågan hos företaget är den viktigaste faktorn som bankerna ser på vid ett kreditbeslut. Därför anser kreditgivarna att redovisningsinformation har en stor sammanhängande betydelse. Ett sätt att säkra återbetalningsförmågan är ta ut en ägarborgen eller att se på ägarens finansiella ställning. En god relation med banken underlättar kreditgivningen och kan resultera i lägre räntor för företaget. Ingen av våra respondenter har förberett sig på ett borttagande av revisionsplikten. De anser alla att revisionsplikten medför en trygghet vid ett kreditbeslut. Ett slopande av revisionsplikten tror de med blandande åsikter kommer att medföra att kreditgivare blir mer restriktiva vid långivning eller att bankerna inte kommer att påverkas överhuvudtaget, då de kommer att kräva den information de behöver för att säkerställa återbetalningsförmågan. Vi tror inte att ett slopande av revisionsplikten skulle innebära att bankernas krav på ekonomisk information förändras. Vår studie visar att redovisningsinformationen är en viktig del av beslutsunderlaget vid kreditgivning till små företag. Vi tror dock inte att redovisningshandlingarnas tillförlitlighet skulle komma att påverkas i så stor utsträckning att bankerna inte fortsättningsvis skulle kunna använda denna information i kreditgivningsprocessen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-1390 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Bergenström, Ulrika, Österberg, Jennie |
| Publisher | Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå : Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds