Uppsatsen handlar om hur historielärare tänker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nå de ambitiösa målen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter så att elever kan förstå och bli intresserade av historia samt hur lärarna konkret lägger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielärare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in på band medan den fjärde antecknades. Intervjuerna skrevs ut från band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar på vikten av att läraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvändiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling från läraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna. Läraren måste växla mellan en övergripande nivå där de stora utvecklingsdragen visas för eleven och en nivå där man visar hur den lilla människan hade det. Har man för mycket av undervisningen på en övergripande nivå blir historien abstrakt för eleverna. Om man å andra sidan inte fortlöpande refererar till orsaker och konsekvenser och låter eleverna fundera över detta och visar större utvecklingssammanhang riskerar historien för eleverna bara att bli ett antal oberoende händelser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-1552 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Alkbring, Mikael |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå : Institutionen för idé- och samhällsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds