Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur socialsekreterare inom första linjen ser på sitt handlingsutrymme i insatsen personligt stöd. För att titta närmare på detta har sex semistrukturerade intervjuer hållits med socialsekreterare inom första linjen. En förutsättning för samtliga informanter har varit att de ska ha erfarenhet av att bevilja sig själva som personligt stöd. Intervjuerna har därefter transkriberats och kodats för att slutligen utmynna i tre övergripande teman som tillsammans besvarar studiens syfte. Det insamlade datamaterialet analyseras och diskuteras med stöd i tidigare forskning. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever ett stort handlingsutrymme i insatsen personligt stöd gällande vad insatsen kan innehålla. Handlingsutrymmet upplevs som nödvändigt för att kunna tillgodose och skräddarsy insatser efter individers enskilda behov. Handlingsutrymmet anses också nödvändigt på grund av att socialsekreterarna är olika individer. Vilket innebär att utrymmet begränsas av enskilda socialsekreterare och deras kompetens på olika områden. Resultatet visar på önskemål om tydligare riktlinjer främst gällande i vilka typer av ärenden som personligt stöd kan beviljas. Empirin visar att bristen på riktlinjer leder till att socialsekreterarna kan uppleva osäkerhet kring insatsen och deras befogenheter samt bidra till slitningar i arbetsgruppen. Tydligare riktlinjer skulle kunna bidra till att socialsekreterarna som kollegor får en större samsyn kring insatsen personligt stöd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-157401 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Öhman, Ida, Magnusson, Ulrika |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0096 seconds