Asylsökande står idag inför långa väntetider vilket kan bidra till osäkerhet och psykisk ohälsa hos individer. Detta kan i sin tur leda till depression. Ideella organisationer i civilsamhället erbjuder många insatser av integrerande karaktär till asylsökande. Kommunen erbjuder främst insatser till personer med beviljat uppehållstillstånd, vilket innebär att ideella organisationer fångar upp de som fortfarande väntar på besked om uppehållstillstånd. Syftet med studien var därför att kritiskt granska de insatser som ideella organisationer erbjuder asylsökande och hur personal upplever att dessa insatser uppfyller asylsökandes behov av integration, samt hur detta kan förstås. Insamlingen av materialet utfördes genom sex stycken intervjuer med personal som arbetar på ideella organisationer med integration och asylsökande i Umeå kommun. Vi använde oss sedan utav en interpretativ fenomenologisk analys för att analysera det insamlade materialet. Resultatet tolkades sedan i förhållande till tidigare forskning och Diaz integrationsteori. Studien visade att de ideella organisationerna syftar till att överbrygga klyftan mellan asylsökande och lokalbefolkningen genom att skapa sociala nätverk och mötesplatser. Detta är de ideella organisationernas syn på integration, något som skapas tillsammans. Sociala nätverk ansågs ligga till grund för arbete och trygghet, vilket påvisades vara av betydande roll för integrationen. Trygghet var en styrka som framkom som unik för ideella organisationer. Även deras möjlighet till att kunna vara kreativa, flexibla och effektiva. Strukturella problem i form av att systematiskt nå ut till asylsökande var en svårighet vi såg utifrån vårt resultat. Även svårigheter med att förstå de svenska systemen och myndigheterna upplevdes som ett strukturellt problem. Den slutsats vi kunde dra från vår studie är att det skulle kunna behövas en mer utbyggd samverkan mellan kommun och ideella organisationer med fokus på långsiktiga insatser för att kunna skapa relationer, som enligt oss i sin tur kan leda till en förbättrad integration. Men även för att underlätta för asylsökande att komma i kontakt med myndigheter och för ideella organisationer att samarbeta bättre med kommunen. Eftersom de ideella organisationerna erbjuder insatser till alla går det inte att säga exakt vilken påverkan de har för just asylsökandes integration. / Asylum seekers are today facing long periods of waiting for notice about their permits. The long periods of waiting can contribute to uncertainty and mental illness which can lead to developing depression. Asylum seekers are not being offered the same services from the municipality as people who have received their resident permit. Non-governmental organisations offer services to asylum seekers, they therefore have an important role in their integration process. The aim of this study was to critically examine the services that non-governmental organisations offer to asylum seekers, with focus on if the staff feel that the need of the asylum seekers is being met, and how this could be understood. The data for this study was collected by means of six interviews with staff from non-governmental organisations, who work with asylum seekers and integration in Umeå municipality. An interpretative phenomenological analysis was used to analyse the data collected and interpreted in relation to previous research and Diaz integration theory. This study indicates that non-governmental organisations aim to bridge the gap between asylum seekers and locals. This is achieved by creating meeting grounds for this interaction to occur, which is the respondents view on integration. Something that is created together. Social networks were considered to be a foundation which later leads to employment and comfort. This was proven to be an important role for integration. A unique strength with non-governmental organisations was considered to be the feeling of comfort that they bestow. But also, their ability to be creative, flexible and efficient. Systematically reaching out to asylum seekers was found to be a structural problem. Understanding the Swedish systems and the authorities was also considered to be a structural problem. In conclusion, we believe that a more developed cooperation between the civil society and the municipality, with focus on long term services may be needed in order to improve the integration process. But also, to facilitate for asylum seekers to be in contact with authorities and for non-governmental organisations to cooperate better with the municipality. It is difficult to draw a specific conclusion about the effect non-governmental services has for asylum seekers integration, since they offer their services to everyone.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-159810 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Granberg, Jennifer, Kapstad, Fanny |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds