Tidigare forskning har visat på att Sveriges integrationspolitik inte ser till individen, vilket gör att ensamkommande flyktingbarns behov kan överses. Av bakgrund till hur den svenska integrationsprocessen är formad syftar studien till att lyfta ensamkommande flyktingbarns upplevelser av sin livssituation i Sverige, för att uppnå en förståelse för hur integreringsprocessen har fungerat. Den tidigare kunskapen som finns kring ämnet ensamkommande flyktingbarns integrationsprocess belyser att skolan, språket, utbildning, boende och arbete är viktiga delar för deras delaktighet i samhället. För att studera målgruppen valdes en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utfördes med sex stycken ensamkommande flyktingbarn som kom till Sverige år 2015/2016. Det empiriska materialet som samlades in via intervjuerna analyserades med en konventionell innehållsanalys och de teoretiska begreppen integration, identitet, etnisk identitet och stigmatisering användes för att analysera resultatet. Resultatet visade på en integrationsprocess som är mer komplex än den materiella och receptorganiserade svenska integrationspolitiken. Det framkom bland annat att ett tillfälligt uppehållstillstånd kan påverka de ensamkommande flyktingbarnens integrationsprocess negativt. Resultatet visade även att boenden för ensamkommande kan vara bristfälliga och att skolan skulle kunna göra mer för barnens integrationsprocess.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-171693 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Bergefur, Johanna, Rosén, Moira |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds