Sverige framställs ofta som ledande inom jämställdhet. Trots detta verkar steget från att tala om jämställdhet till att tala om feminism göra stor skillnad. Tidigare studier visar på att jämställdhet framställs som något självklart, men att jobba aktivistiskt eller benämna sig som feminist – det väcker starkt motstånd från många håll. Syftet med denna studie är att undersöka hur man inom en kvinnorättsorganisation talar om motstånd. Undersökningen består av intervjumaterial från sex stycken jouraktiva kvinnor, vilket sedan har analyserats med hjälp av diskursanalys. I analysen framkom att motstånd beskrivs som något ständigt närvarande och som kan ta sig i uttryck på många olika sätt. Det handlar både om ett vardagligt motstånd och ett mer hotfullt motstånd. Det hotfulla är inte lika förekommande, men väldigt påtagligt. Följderna av motstånd handlar om att intervjupersonerna begränsas på olika sätt. De framhåller att ifall de inte hade haft trygga frizoner såsom jouren hade det varit svårt att kalla sig feminist på grund av allt motstånd man möter. Det talas även om vilka motståndarna är, men det fanns ingen riktigt konsensus kring en exakt definition. Intervjupersonerna var dock överens om att det främst handlar om män som visar motstånd.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-89407 |
Date | January 2014 |
Creators | Lindstedt, Anna |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds